Debatt

Svenskar betalar gärna skatt om pengarna går till rätt ändamål

En mycket stor majoritet av svenskarna är beredda att betala höga skatter om pengarna går till offentlig service till medborgarna i form av skola, sjukvård och äldreomsorg. Men betalningsviljan är avsevärt lägre när det gäller transfereringar, skriver Örjan Hultåker, docent i sociologi.

Medborgarnas vilja att betala skatt är av stor betydelse för välfärdssystemets legitimitet, skriver debattören.<br>
Medborgarnas vilja att betala skatt är av stor betydelse för välfärdssystemets legitimitet, skriver debattören.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan år 2018 har SKOP-analys gjort fyra upprepade undersökningar som visar att i valet mellan sänkt skatt och mer pengar till skola, sjukvård och omsorg så vill de flesta svenskar hellre satsa mer pengar på de områdena än sänka skatterna. I oktober 2023 var det 90 procent som ansåg att det är viktigare med mer pengar till sjukvården än sänkt skatt, 88 procent svarade mer pengar till äldreomsorgen än sänkt skatt och 82 procent sa att det är viktigare med mer pengar till skolan än sänkt skatt.

Altingets gratis nyhetsbrev

Stor skillnad på betalningsviljan

Skattebetalarnas vilja är betydligt lägre när det gäller att betala för transfereringar. Det är fler som anser att det är viktigare med sänkt skatter (61 procent) än mer pengar till flyktingmottagning, fler som anser att det är viktigare med sänkt skatter (59 procent) än att höja försörjningsstöd/socialbidrag och fler som anser att det är viktigare med sänkt skatter (58 procent) än att höja arbetslöshetsersättningen. Det väger i stort sett jämnt mellan dem som vill höja sjukpenningen (52 procent) och dem som i stället anser att det är viktigare med sänkt skatt (48 procent).

I valet mellan höjd arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd/socialbidrag samt flyktingmottagning är det bara minoriteter som tycker att det är viktigare med höjda ersättningar än att sänka skatten.

Kostnader för det som brukar räknas till den skattefinansierade välfärden utgör en mycket stor andel av statens, kommunernas och regionernas totala budgetar. Därför är medborgarnas betalningsvilja av stor betydelse för välfärdssystemets legitimitet. Ofta har det i Sverige tagits för givet att det finns politisk enighet när det gäller att ta ut höga skatter för att finansiera tjänsteverksamhet och transfereringar.

För att testa om det föreligger en sådan enighet kan man studera hur personer med olika politisk uppfattning prioriterar mellan ökade utgifter och sänkt skatt. Oberoende av område är det stor skillnad mellan de olika partiernas sympatisörer.

Rödgröna väljare säger nej till skattesänkningar

Det är rödgröna sympatisörer som i störst utsträckning väljer bort skattesänkningar till förmån för att skjuta till mer pengar. I stort sett alla rödgröna som sympatiserar med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet tycker att det är viktigare med mer pengar till skola, sjukvård och äldreomsorg än med sänkt skatt. Den uppfattningen delas av nästan 100 procent i de tre partierna. Stora majoriteter av rödgröna sympatisörer, minst två av tre, anser också att det är viktigare med höjda belopp i transfereringssystemet än med sänkta skatter.

De som sympatiserar med något av de traditionella borgerliga partierna, det vill säga Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet eller Kristdemokraterna anser i större utsträckning än de rödgröna att skattesänkningar är viktigare än ökade utgifter Och det gäller för alla de sju välfärdsområdena. Men för sjukvård, äldreomsorg och skola anser majoriteten av de borgerliga sympatisörerna att mer pengar är viktigare än skattesänkningar.

Den största skillnaden mellan rödgröna och borgerliga sympatisörer är att stora majoriteter av de borgerliga anser att det är viktigare med skattesänkningar än med höjda belopp i transfereringssystemet.

Ingen total uppslutning kring skatter

Attityderna bland dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna har större likhet med de traditionellt borgerliga sympatisörernas attityder än med de rödgrönas. Men för alla områden är det mindre andelar av Sverigedemokraternas än de traditionella borgerliga partiernas sympatisörer som själva är beredda att betala mer i skatt för satsningar på de olika områdena.

Det finns inte någon total uppslutning i Sverige för alla de program som ingår i den skattefinansierade välfärden. När det gäller olika programs legitimitet måste man därför undersöka dem  var och en för sig och inte göra uttalanden om det allmänna stödet för statens, kommunernas och regionernas program.

Gärna mer pengar till välfärden

Det finns ett starkt stöd för ökade satsningar på sjukvård, äldreomsorg och skola. De flesta svenskar anser att mer pengar till de verksamheterna är viktigare än skattesänkningar.

Det finns inte alls lika stor betalningsvilja för transfereringar. I valet mellan höjd arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd/socialbidrag samt flyktingmottagning är det bara minoriteter som tycker att det är viktigare med höjda ersättningar än att sänka skatten. Och attityderna till transfereringar varierar starkt med svenskarnas politiska sympatier.

Både de dåvarande borgerliga allianspartierna i regeringen Reinfeldt och Tidöpartierna har hävdat en arbetslinje. Den nu presenterade studiens resultat står i samklang med en sådan arbetslinje.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024