Svemin: Byråkratin hotar nyinvesteringar i gruvindustrin

Av: Per Ahl, vd Svemin

Sverige har en gruvtradition som sträcker sig minst tusen år tillbaka. Tack vare vår mineralrika berggrund och en innovationskraft i världsklass är Sverige sedan länge Europas ledande gruvnation. Tillsammans med den nära förbundna stålindustrin står gruv- och mineralnäringen för tio procent av den svenska bruttoexporten.

Dessutom, vår stränga miljölagstiftning och högt ställda miljömål är förklaringen till att svensk gruvnäring idag ligger i absoluta toppen inom miljömässigt hållbar och klimatanpassad gruvbrytning. Det svenska gruvklustret bidrar till minskade globala utsläpp av växthusgaser genom att förse världsmarknaden med både klimatsmart tillverkade metaller och miljösmart teknik.

Tydliga förutsättningar ett måste

För att inte äventyra den här tätpositionen och gruvnäringens konkurrenskraft krävs emellertid ett gynnsamt investeringsklimat med tydliga förutsättningar.

Regeringen har återkommande sagt sig vilja skapa förutsättningar för fler jobb och utländska investeringar. För den svenska gruv- och mineralnäringen har regeringen högtidligt deklarerat att Sverige ska stå fortsätt starkt som gruvnation och vara ett föregångsland för en miljömässigt hållbar gruvnäring.

Byråkratin i vägen för målen

Inom ramen för regeringens mineralstrategi har en rad åtgärder föreslagits för att öka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring. Mycket handlar om att skapa en långsiktigt hållbar gruv- och mineralnäring med förbättrad information och samordning mellan olika myndigheter och andra aktörer. En viktig del handlar också om att attrahera utländska investerare och öka internationaliseringen av svensk gruvindustri.

Vi delar regeringens mål. Tyvärr står invecklad byråkrati, långa ledtider och myndigheter som driver andra agendor allt oftare i vägen för att målen ska kunna genomföras. Regeringen måste gå från ord till handling för att Sverige ska vara en attraktiv och ledande gruvnation.

"Kafka-artad situation"

Ett pågående exempel är gruvprospekteringsbolaget Beowulfs ansökan om bearbetningskoncession för järnmalmsbrytning i Kallak utanför Jokkmokk som skulle kunna leda till en investering på flera miljarder och innebära hundratals arbetstillfällen och stora utvecklingsmöjligheter för Jokkmokk och regionen.

Ärendet är nu inne på sitt fjärde år och nyligen vägrade länsstyrelsen i Norrbotten att lämna ett yttrande i frågan. Det resulterade i en dispyt om den fortsatta handläggningen av ärendet med den beslutande myndigheten, Bergsstaten; en tvist som nu skapar ytterligare förseningar. En närmast Kafka-artad situation för företaget och djupt frustrerande för övriga inblandade parter.

Nyinvesteringar hotas

Det är dessvärre inte det enda exemplet på gruv- och mineralprojekt som de senaste åren fastnat i en tilltagande pappersexercis när ärenden skyfflas mellan myndigheter. Det handlar bland annat om mineralfyndigheterna i Norra Kärr utanför Gränna, Bunge på Gotland och Laver i Älvsbyns kommun.

Sammanlagt handlar det om möjliga investeringar i Sverige som försenas eller riskerar att gå om intet på grund av utdragna ansökningsprocesser, brist på transparens och avsaknad av myndighetssamverkan. Om trenden fortsätter kan bilden av Sverige som ett land med gott investeringsklimat och rättssäkra prövningsprocesser eroderas. Hur det i sin tur påverkar investerare, såväl svenska som utländska, i en bransch som förutsätter långsiktighet och tydliga spelregler behöver nog ingen närmare beskrivning. 

Tid att se över styrningen

Om regeringen menar allvar med att omsätta sina näringspolitiska mål till handling är det hög tid att se över styrningen av berörda myndigheter så att de verkar för att efterleva de mål som regeringen har satt upp.