Svårt att skjuta upp Natoavtal

FÖRSVAR. Vänsterpartiet och andra Natomotståndare i riksdagen vill lägga Sveriges värdlandsavtal med Nato på is i ett år. Men det är osäkert om de planerna håller och om grundlagens regler går att använda som kritikerna vill.

På onsdagen ska riksdagen rösta om värdlandsavtalet med Nato som innebär att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att underlätta när Natotrupper, efter en inbjudan och ett svenskt beslut, tränar på svenskt territorium. 

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet gav i förra veckan ett brett stöd för planerna. Bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna motsätter sig avtalet. I helgen aviserade dock Vänsterpartiet att de vill skjuta upp riksdagens beslut i ett år. Och Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesman Mikael Jansson anslöt sig till detta. På tisdagskvällen gav dock partiledaren Jimmy Åkesson beskedet att SD inte kommer att stödja Vänsterpartiets planer. Dock kan V istället få stöd från åtminstone fyra miljöpartister som är kritiska till avtalet och deklarerar på DN-debatt att de går emot partilinjen. Bland dessa finns Carl Schlyter, EU-nämndens ordförande.

Vill lägga på is

Det som motståndarna har i sikte är reglerna i regeringsformen som gör det möjligt för en minoritet i riksdagen att skjuta upp ett beslut i minst 12 månader, en så kallad vilandeförklaring. Regeln kan användas vid beslut om lagar som begränsar människors fri- och rättigheter. Och vilka dessa rättigheter är finns listade i regeringsformens andra kapitel.

Det handlar om beslut om att begränsa exempelvis yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet eller beslut om olika rättsliga åtgärder som husrannsakan och övervakning eller ingrepp i rörelsefriheten.

Tio ledamöter kan yrka på en vilandeförklaring och om det senare blir en omröstning i den frågan kan en sjättedel av riksdagen få beslutet uppskjutet i ett år.

Granskning först

Men innan en sådan omröstning kan ske ska först Konstitutionsutskottet och Lagrådet ta ställning till om lagförslaget faktiskt innebär en begränsning av rättigheterna och om reglerna om vilandeförklaring i grundlagen överhuvudtaget kan användas.

Om slutsatsen blir att det handlar om en begränsning i fri- och rättigheter sker en omröstning och då kan en sjättedel av ledamöterna rösta för att frågan ska vila. Men om KU och Lagrådet går på linjen att förslaget inte berör grundlagens rättigheter kan inte reglerna om vilandeförklaring användas och då röstar en majoritet igenom förslaget. Beslutet kommer dock att försenas något beroende på hur många dagar som den juridiska granskningen tar.

Måste övertyga

Det lagförslag som riksdagen ska ta ställning till i samband med värdlandsavtalet innebär enligt propositionen ändringar i lagen om immunitet och privilegier, som bland annat gäller skattefrågor, lagen om tullfrihet, trafikskadelagen och skyddslagen, som bland annat anger vilka anläggningar som är skyddsobjekt och ska bevakas hårdare.

Om Vänsterpartiet och andra kritiker håller fast vid sin linje och vill vinna framgång med sin strategi måste de övertyga Konstitutionsutskottet och Lagrådet att förslagen i propositionen är av sådan art att de inskränker grundläggande fri- och rättigheter enligt grundlagen.

När Lagrådet, som granskar om lagförslag är i linje med grundlagarna, i vintras behandlade regeringens förslag om värdlandsavtalet fann juristerna frågan okomplicerad och lämnade förslaget utan några som helst invändningar.

Tidigare vilor

Reglerna om vilandeförklaring används då och då, till exempel våren 2011 då Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna drev igenom att förslaget om datalagringen, att teleoperatören måste lagra uppgifter om tele- och internettrafik för polisen räkning, skulle vila i ett år. Reglerna röstades sedan igenom i riksdagen året efter. Detsamma gällde delar av den så kallade FRA-lagen där riksdagen 2007 röstade för en vilandeförklaring under ett år.

Våren 2010 försökte S, V och MP få ett förslag om Lex Laval, om villkor för utstationerad arbetskraft, uppskjutet i ett år, men den gången var slutsatsen att förslaget inte berörde grundläggande fri- och rättigheter och att grundlagens regler om vilandeförklaring inte gällde i det fallet.

Forrige artikel Uppdrag om snabbare asylbeslut Næste artikel MP: Inget stopp för rödgrön filmpolitik MP: Inget stopp för rödgrön filmpolitik