"Stark fördel att Sverige under flera år haft ett stort budgetöverskott"

Just när Ronja Rövardotter föddes slog blixten ner i Mattisborgen, där hon bodde, och delade den med ”Helvetesgapet" emellan. Allt ordnade sig när Ronja klarade att hoppa över klyftan. Så är det nu. Coronaviruset leder till ett ekonomiskt helvetesgap. En omfattande finanspolitik kan ge möjlighet att hoppa över ravinen.

"Blockera kontakter med oss"

Visserligen menar en del debattörer, som Kerstin Hessius och Dagens industris PM Nilsson, att skadorna av den ekonomiska nedgången blir större än av själva coronaviruset. Trots att Sverige har mindre restriktioner än de flesta EU-länder anser de att vi bör ta bort mycket av de dagliga begränsningarna.

De flesta EU-länder, liksom New York, har striktare coronaregler än Sverige. Undantag är Ungern, Ryssland och några andra stater. Om Sverige minskar restriktionerna är risken att åtskilliga länder skulle blockera sina kontakter med oss.

Nedåtgående konsumtionen

Konjunkturinstitutet konstaterade för någon dag sedan att Sverige är på väg in i en djup lågkonjunktur. Klyftan mot förra årets ekonomi ökar dag för dag. Det gäller nästan alla länder. Hela världen går ner i en lågkonjunktur, sannolikt den värsta sedan slutet av 1920-talet.

Det är inte att se som en ambition att öka låg inflation. Förhoppningsvis höjer Riksbanken efter krisen räntan så att ett verktyg för framtida ekonomisk stimulans skapas.

Olle Wästberg

Den ekonomiska nedgången gäller främst konsumtionen. Krogar och researrangörer får den mediala uppmärksamheten. Men vi måste inse att bland annat fastigheter även drabbas. De som hyr lokaler och kontor har inte råd med hyrorna och de bostadsrättsföreningar som har kommersiella lokaler kommer att få en drabbad ekonomi, vilket gör att medlemmarna tvingas dra ner på sin egen konsumtion eftersom avgifterna ökar.

Till det kommer att den nedåtgående konsumtionen också leder till kraftigt reducerad annonsering. Många lokaltidningar hotas av konkurs, vilket är ett hot mot demokratin. Därför bör Mediestödsnämnden få långt större budget.

Sverige är ett av världens mest exportbundna länder. Exportberoende företag sysselsätter cirka 1,5 miljoner svenskar. Dessutom är många företag, till exempel Volvo, starkt beroende av att kunna importera stora delar av sina produkter. Både export och import går nu ner.

Motiv att behålla anställda

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har beslutat om 300 miljarder för att stävja den ekonomiska krisen. Men mer måste göras. Helt uppenbart finns beredskap från såväl de regeringsstödjande partierna som moderaterna att gå vidare i företagsstödet. Det är väsentligt att företagen ska kunna lita på hur det är resten av året.

Regeringen förslår att företagen fram till september ska kunna få anstånd med sina skatter och arbetsgivaravgifter. Det mesta talar för att det bör gälla året ut. Inför en jättelik arbetslöshet är det nödvändigt att ge företag motiv att behålla sina anställda. Dessutom krävs en pensionsreform så att inte den tillfälliga arbetslösheten får en långsiktigt undergrävande effekt.

En försäkring i kris

Det är en stark fördel att Sverige under flera år haft ett stort budgetöverskott. En del har kritiserat detta och menat att det innebär tvångssparande. Budgetöverskott och låg statsskuld ska dock ses som en försäkring i ekonomiska kriser.

Det kan vi lära oss av den stora finanskrisen 2008. Sverige klarade sig jämförelsevis bra och det främsta skälet var att Anders Borg (M) sett till att staten hade en betydande ekonomisk reserv. 90-talskrisen var annorlunda. När vi trädde in i finansdepartementet 1991 tog vi också över ett budgetunderskott som krisen ökade ytterligare. Därmed blev det svårt att bekämpa depressionen och dessutom blev den långvarig eftersom Göran Persson (S) var tvungen att spara kraftigt och höjde skatterna efter att krisen vänt.

"En misstolkning"

Normalt är första steget för att stimulera ekonomin i en krissituation att räntorna sänks. Men den svenska riksbanken har under många konjunkturstarka år låtit räntan ligga kring noll. Det gör att utrymme för räntesänkning inte finns.

Vi har inte haft inflation på länge och Riksbanken arbetar för att inflationen ska vara två procent och därför har man inte velat höja räntan. Jag menar att det är en misstolkning.

Jag var som statssekreterare inblandad i förberedelserna för denna föreskrift och det var efter en tid då inflationen varit tvåsiffrig och vi ville sänka den till två procent. Det är inte att se som en ambition att öka låg inflation. Förhoppningsvis höjer Riksbanken efter krisen räntan så att ett verktyg för framtida ekonomisk stimulans skapas.

Konkursepidemi

Nu gäller det att försöka bygga över helvetesgapet. Det innebär att vi ska ha fart på sedelpressarna, låna upp mer och ge statliga garantier för lån till företag. Inte minst gäller det till småföretag, som står för såväl en stor del av sysselsättningen som för mycket av nytänkande och innovationer.

Av Sveriges 1,3 miljoner företag är cirka 95 procent mindre företag med färre än tio anställda. I det företagsstöd regeringen beslutat om ingår inte egenföretagarna. Om de inte inkluderas väntar en konkursepidemi.

Det som Donald Trump kallar ”helikopterstöd”, det vill säga att släppa pengar över hela befolkningen, är också nödvändigt för att inte slå ut konsumtionen. Det gäller att välja former som leder rakt in i konsumtion. Tillfälliga ökningar av bostadstillägg och av barnbidrag skulle fungera.

Förändra arbetssätt permanent

När Helvetesgapet har stängts, förhoppningsvis i slutet av året, kommer svensk ekonomi och företagens förutsättningar att ha förändrats starkt. Under krisen digitaliseras arbetslivet. Anställda arbetar hemifrån, möten sker digitalt etcetera. Det har sannolikt förändrat arbetssätten permanent, vilket bland annat innebär att efterfrågan på stora kontorslokaler sjunker.

"Ger kraft åt nationalister"

Till det kommer att när EU-länder har stängda gränser är det något som ger kraft åt de nationalister som vill minska de globala kontakterna och ha gränserna permanent stängda. Sverige, med sitt handelsberoende, tvingas rimligen motarbeta sådana tendenser och också göra allt för att stimulera frihandel.

Stimulera ekonomisk tillväxt

Samtliga andra kriser har ökat de ekonomiska klyftorna. Även om börsen faller kraftigt kan de som har gott om pengar investera när aktierna står som lägst och då vinna mest på återhämtningen.

Dessutom kommer med all sannolikhet bostadskrisen att fördjupas. Det är nödvändigt att ta bort de lånerestriktioner, bland annat i form av amorteringskrav, som införts. Till det kommer att Nyföretagarcentrum, som tidigare bidragit till att 10 000 nya företag grundats varje år, måste få stöd för att bli en huvudaktör i svensk framtida ekonomi. När krisen släppt ska det centrala för den ekonomiska politiken rimligen vara att stimulera ekonomisk tillväxt, något som inte varit en grundtanke på länge.

Vi bör bygga över Helvetesgapet genom omfattande finanspolitiska åtgärder. Och när vi sedan tar oss över visar sig landskapet på andra sidan se annorlunda ut. Det kräver nya politiska idéer och beslut. Historieböckerna kommer säkert att beskriva 2020 som vändpunkten inför stora sociala och politiska förändringar.