Schyman: Sänk riksdagsspärren

HINDER. FI:s partiledare tycker att riksdagsspärren är för hög. Hon vill sänka den till 3 procent i ett första steg. Men de borgerliga partierna, inklusive KD, tycker att 4 procent är bra.

Foto: Feministiskt Initiativ
Johan Manell

I opinionsmätningarna inför valet är det tre av de nuvarande riksdagspartierna som ligger kring 4-procentsspärren. Valnatten och den efterföljande rösträkningen kan bli en nagelbitare för Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. För partierna kring spärren kan ett fåtal röster bli avgörande för om man kommer få något inflytande alls under kommande mandatperiod.

Läs också: Schyman övertygad att FI kommer in i riksdagen

Det finns också partier utanför riksdagen som vill in. Men för att lyckas med det krävs cirka 240 000 röster. Dessutom är det konkurrens även under spärren. Feministiskt Initiativ (FI) var närmast i förra valet med 3,12 procent av rösterna. Men nu ingår även de nybildade partierna Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige i gruppen övriga partier.

Läs också: Taktikröstning kan avgöra riksdagsvalet

Det finns inga bortkastade röster i en demokrati. Den röst som är bortkastad är den som inte läggs.

Gudrun Schyman
Partiledare för FI

I ett extremscenario där exempelvis MP, KD, L och FI alla får 3,9 procent var skulle det innebära att närmare 16 procent av väljarna lägger sina röster på partier som inte tar plats i riksdagen. Men Gudrun Schyman, partiledare för FI, tycker inte att man kan prata om bortkastade röster.

– Det finns inga bortkastade röster i en demokrati. Den röst som är bortkastad är den som inte läggs, säger hon.

Andra spärrar

Hon lyfter att det redan före riksdagsspärren finns ett par andra procentmål som är viktiga för partier. Vid 1 procent av rösterna i föregående val får partiet tryckta valsedlar i nästa. Vid 2,5 procent får ett parti dessutom statligt partistöd.

Sverige har valt att lägga spärren på 4 procent. En historisk kompromiss från 60-talet mellan Socialdemokraterna som ville se en spärr på 3 procent och de borgerliga som ville ha en spärr på 5 procent. I dag är de flesta partierna överens om att en 4-procentspärr är bra. Men Gudrun Schyman tycker att den är för hög.

Läs också: Politisk enighet: Rör inte 4-procentsspärren

– Sänk den till 3 procent i ett första steg och sänk rösträttsåldern till 16. Det är många som inte får göra sin röst hörd förrän de är 22 och det är helt orimligt i en demokrati, säger hon.

MP vill göra översyn

Även Miljöpartiet öppnar för att diskutera en ändring av spärren. Men vill att det i sådant fall görs i en bredare översyn av valsystemet där även möjlighet till ett preferensval diskuteras. Det vill säga att man som väljare kan rösta på ett parti, men om det inte kommer in räknas rösten till det parti som man har som andrahandsval.

– Det är inga ändringar som man ska göra lättvindigt. Att bara titta på spärren tror jag inte fångar representation, säger Amanda Lind (MP), partisekreterare.

Stödröster

Dagens riksdagsspärr medför att det öppnar upp för olika typer av taktikröstande. Dels de redan nämnda "bortkastade rösterna" men också för motsatsen, stödröster. Det har hittills främst gynnat KD. Där framförallt moderater har stödröstat på partiet för att gynna Alliansen som helhet. Det är på så sätt lättare för KD att få stödröster än exempelvis FI menar Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitet.

– KD kan dra större fördelar för att de ingår i ett regeringsalternativ, säger han.

Läs också: M hjälper gärna KD i valet

Samtidigt menar Per Nilsson, strategichef hos Moderaterna, att stödröstarna inte bara röstar för att gynna det egna partiet, utan ibland för att de kanske helt enkelt tycker att KD behövs i politiken.

– Man röstar inte bara för att hålla ihop blocket. Ytterst finns det nog ändå en sympati, säger han och berättar att han själv stödröstat på KD i ett tidigare val när han var medlem i, men inte arbetade för, Moderaterna.

Fokus på spärren

Samtidigt medför kampen kring strecket också att partierna som ligger därikring ofta får svara på frågor om opinionsläget mer än den faktiska politiken.

– Det är ju ett väldigt tjat. Det blir en väldig fixering och diskussion som låser fast politiken vid det politiska spelet. Inte att man pratar innehåll och visioner utan om de här siffrorna hela tiden, säger Gudrun Schyman.

Läs också: Stora skillnader hos opinionsinstituten

– Det kan fungera både motiverande och stressande, säger Amanda Lind.

 

Nämnda personer

Amanda Lind

Riksdagsledamot (MP), ordförande i kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson, talesperson för nationella minoriteter och mediefrågor
Psykolog (Umeå uni., 2009)

Gudrun Schyman

Ledamot i kommunfullmäktige (Klimatinitiativ Simrishamn) Simrishamns kommun
Socionom (Socialhögskolan, Stockholms uni., 1972)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00