Samlad front mot hatbrott

BROTT. Det råder ett brett samförstånd om att något måste göras för att motverka rasism och hatbrott. Men hur man ska lyckas är däremot fortfarande oklart efter fredagens riksdagsdebatt i ämnet. 

– Att lagstiftningen är tydlig och användbar är något vi måste se till i den här kammaren, sade Beatrice Ask (M) och fortsatte med att påpeka att förmågan att lagföra dem som begår brott är central för att det ska finnas förtroende för arbetet mot rasism och hatbrott.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) företrädde regeringen och pekade på ett antal förslag som regeringen lagt fram för att motverka problemet. Bland annat att dubbelt så många poliser i dag jobbar med att utreda hatbrott som när regeringen tillträdde för lite mer än ett år sedan, och även att det har inrättats särskilda hatbrottsgrupper inom polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Anders Ygeman ville också lyfta fram regeringens insatser för att religiösa församlingar, och då inte minst den judiska församlingen, ska känna sig trygga efter det att frågan om antisemitism lyfts av bland annat kristdemokraternas Andreas Carlson och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen.

"Samhället har misslyckats"

Beatrice Ask var den som kom med de tydligaste förslagen på vad som måste göras. För att tidigare upptäcka hatbrotten vill hon att Säpo ska kunna ta fram och sprida informationsmaterial till skolor och andra institutioner för att brotten ska förhindras och klaras upp.

Hon menade att samhällets institutioner generellt har agerat fel när det gäller hatbrott.

– Det är allvarligt att vi inte har sökljuset på den här problematiken, sade hon och lyfte särskilt fram fallet med Peter Mangs i Malmö som exempel där skjutningarna länge ansågs vara gänguppgörelser eller annat istället för att utreda dem som hatbrott.

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00