Så gick det med makten i EU-parlamentet

EU. För ett år sen gick européerna till valurnorna och röstade fram ett brokigt Europaparlament. Det får konsekvenser långt utanför parlamentets gränser, säger forskare.

Foto: Bild: Europaparlamentet

BRYSSEL. För ett år sen fick ett lätt skakat EU-etablissemang se hur EU-skeptiska partier gjorde en stark inryckning i Europaparlamentet. Dansk Folkeparti, franska Front National och UK Independence Party blev de största segerherrarna i respektive länders val.

Ett år senare är makten fortsättningsvis koncentrerad i mitten på den politiska skalan hos en storkoalition mellan de två dominerande politiska grupperna; kristdemokratiska EPP och socialdemokraterna i S&D.

Men enligt Doru Frantescu, chefen för VoteWatch, en organisation som har till uppgift att övervaka voteringar i parlamentet, har deras position blivit svagare än den var innan européerna gick till val den 25 maj förra året.

– De två största partierna har bara 53 procent av rösterna. Det betyder mycket, för då får de mindre grupperna större makt, säger Doru Frantescu.

Hörs mycket men bestämmer mindre

När han pratar om de mindre grupperna är det inte så mycket om de politiska grupperna och de grupplösa som befinner sig längst ut på ytterkanterna, och som i regel är starkt skeptiska mot det som händer i Bryssel. För de är fortfarande marginaliserade – även om de nu är betydligt fler. Och de har haft svårt att hitta sin roll i parlamentet. De är dåliga på att samarbeta med varandra och de är inte särskilt aktiva i det konkreta lagstiftningsarbetet, säger VoteWatch-chefen.

– De kan inte göra så mycket annat än att föra oväsen. De är mycket synliga, eftersom de ställer en massa frågor till kommissionen. De ifrågasätter kommissionens arbete i mycket högre grad än de andra. De är också mycket mer högljudda i plenisalen, det är ju det normala för dem som befinner sig i opposition. Men förutom det har de väldigt svårt att få inflytande på lagstiftningen, säger Doru Frantescu.

Svår balansgång

Å andra sidan menar han att de har väckt uppseende på andra ställen i Bryssel, inte minst i den nya EU-kommissionen, som tillträdde den 1 november, och som har nått framgång genom att vilja ha mindre lagstiftning. Bland annat för att blidka den EU-skepsis som kom till uttryck vid valet förra året, och dem som valdes in med anledning av denna skepsis.

– Poängen med att ha mindre lagstiftning är också att ge dem färre chanser att sätta en negativ agenda, säger VoteWatch-chefen.

Men det är långt ifrån alla i parlamentet som går med på den här prioriteringen. Frantescu berättar om en växande frustration hos mittenpartierna därför att kommissionen är mindre benägen att ta nya initiativ till lagstiftning.

– Kommissionen vill att mycket ska gå mot avreglering och mot att ta bort administrativa bördor, men det är stora delar av parlamentet inte särskilt nöjda med. Därför kan kommissionen inte räkna med en solid majoritet bakom sin agenda, säger han och understryker att man biter sig själv i svansen.

– Eftersom kommissionen vet det håller den tillbaka med att föreslå nya lagar, för den vet inte vad som blir resultatet i parlamentet, säger Doru Frantescu.

Kan inte lurpassa för evigt

VoteWatch-chefen poängterar att kommissionen inte kan bibehålla sin låga lagstiftningsprofil för evigt. Den blir tvungen att leverera på grundval av sina politiska löften, och det innebär att ämnen som är laddade med politiskt sprängstoff, som är som gjorda för att sätta kilar mellan storkoalitionens falanger, kommer att få större plats på agendan.

Det gäller frågor om flyktingströmmarna i Medelhavet, upphovsrättsreform kring kommissionens nya digitala strategi, frihandelsavtal med USA och annat som mycket väl kan blotta de politiska oenigheterna.

Doru Frantescu säger att de stora grupperna kommer att göra allt i sin makt för att fila av kanterna under förhandlingarna, men att det inte alltid kommer att vara möjligt att slå en bro mellan höger och vänster.

– De kommer helt enkelt att bli tvungna att samarbeta så mycket som möjligt innan saker kommer ut i det öppna i plenisalen. Men ibland är olikheterna så stora att de inte kommer att klara det, säger han.

Kil mellan blocken 

Han ser att de andra politiska grupperna får inflytande på områden där storkoalitionen har svårt att hitta gemensamma förslag.

Det har till exempel den liberala ALDE-gruppen, där Folkpartiet och Centern hör hemma, kunnat dra fördel av. Trots ett svidande valresultat, där bland annat den brittiska och tyska delegationen decimerades, har de liberala kunnat behålla mycket makt, och man är den politiska grupp som har vunnit flest omröstningar i det nya parlamentet.

Motsatsen gäller för den konservativa ECR-gruppen. Gruppen blev parlamentets tredje största grupp vid valet, efter att ha inlemmat en rad nya partier i gruppen, bland annat Dansk Folkeparti (inga svenska partier är med i gruppen). Den tidigare brittiskt dominerade gruppen har svårt att hitta en gemensam linje, och det försvagar gruppens position i parlamentet.

– De är större, men de är också mindre överens, säger Doru Frantescu.

– När det var en dominerande delegation var det lättare att kräva disciplin i gruppen. Nu är det svårare. Det ger ECR-gruppen mindre makt än förr, vilket är en märklig konsekvens av att de har blivit större. Det kan hända att det löser sig internt och att de hittar ett sätt att komma överens. Men situationen just nu är att de har förlorat makt, säger Doru Frantescu.

Kärlek, hat och två behandlingar

En konsekvens av ett brokigare och mindre enigt Europaparlament kan bli att den tydliga utvecklingen mot att EU-lagar antas efter endast en behandling i parlamentet kommer att förändras, eftersom lagstiftarna inte kommer att lyckas komma fram till en gemensam lösning så tidigt i processen att de kan börja förhandla med EU:s ministrar, menar Doru Frantescu.

– Det kommer förstås att variera från gång till gång. Men jag ser framför mig en utveckling med fler andrabehandlingar, säger han.

Han understryker att man ännu inte kan säga precis hur parlamentet kommer att jobba när lagstiftningsmaskinen kör för fullt igen, men att det är något vi kommer att se inom en snar framtid.

– Kommissionen har lekt en ”vänta och se”-lek för att se vilken sorts dynamik som fungerade i parlamentet. Nu har de fått ett mått på var maktbalansen ligger och nu har de börjat lägga fram lagar, säger han och lovar att det inte kommer att gå helt odramatiskt till.

Dokumentation

VoteWatch Europe

VoteWatch är en ideell organisation som tar fram data om EU:s lagstiftande instanser: Europaparlamentet och ministerrådet. Organisationen kartlägger och offentliggör alla omröstningar i de två instanserna, samt lämnar upplysningar om relaterade aktiviteter, till exempel ledamöternas närvaro och politiska engagemang.

Politiska grupper i Europaparlamentet

Politisk grupp Svenska medlemspartier Antal mandat
Europeiska folkpartiets grupp (Kristdemokrater) (EPP) Moderaterna, Kristdemokraterna 217
Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) Socialdemokraterna, Feministiskt initiativ 190
Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR)   74
Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för europa (ALDE) Centerpartiet, Folkpartiet 70
Gruppen Enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL) Vänsterpartiet 52
Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA) Miljöpartiet 50
Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD) Sverigedemokraterna 45
Gruppen Nationernas och friheternas europa (ENF)   38


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00