Replik: Regeringen har ett ansvar när offentlig verksamhet tvekar om AI

Sverige står inför enorma utmaningar. I år räknar regionerna med ett underskott på 22 miljarder kronor och två tredjedelar av alla kommuner uppger att de behöver spara. Även statliga myndigheter kämpar med att få verksamheternas ekonomi i balans, bland annat med stigande kostnader långt utöver den årliga anslagsuppräkningen.

AI kan effektivisera och höja kvaliteten i offentliga verksamheter. Att inte nyttja dessa möjligheter nu vore ett allvarligt misstag.

Dagens insatser räcker inte

Det är emellertid lätt av debattinlägget att få intrycket att regeringen anser att AI-frågan nu är någon annans ansvar.

Många bidrag bedöms utifrån fasta kriterier och delar av processen kan relativt enkelt automatiseras med hjälp av AI.

Men offentlig förvaltning verkar ändå tveka. Trots de nämnda insatserna, och ett politiskt mål om att vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter, halkar Sveriges offentliga förvaltning efter i såväl EU-kommissionens DESI-index som i EU-kommissionens jämförelse mellan medlemsstaternas e-förvaltningar. 

Dagens insatser och styrning räcker alltså uppenbarligen inte.

AI kan ta bidragsbeslut 

Det offentliga Sverige upphandlar för cirka 900 miljarder kronor om året. Trots det arbetar endast 11 procent av kommunerna för att främja innovativa lösningar i sina upphandlingar. Här finns det därmed goda möjligheter att accelerera AI-användningen.

Ett annat exempel är bidragsbeslut, en omfattande del av den offentliga förvaltningens operativa verksamhet. Många bidrag bedöms utifrån fasta kriterier och delar av processen kan relativt enkelt automatiseras med hjälp av AI.

Framtiden är inte antingen människa eller teknik – den byggs av människor och verksamheter som stärker sina förmågor med hjälp av den nya tekniken.

Vi föreslår därför regeringen att:

1. Överväga en förändring av budgetlagen och myndighetsförordningen i syfte att förtydliga att myndigheter har ett ansvar att överväga om AI eller annan digital teknik på ett rättssäkert sätt kan bidra till effektiviseringen. Dessutom bör Riksrevisionens uppdrag förtydligas så att det sker en regelbunden uppföljning av myndigheternas arbete med AI,
2. Se över Lagen om offentlig upphandling och Lagen om innovationsupphandling i syfte att föra in skrivningar med skall-krav gentemot offentliga aktörer; de ska ha övervägt införa AI eller annan digital teknik i relevanta delar av den upphandlade produkten eller tjänsten och
3. Ge relevanta myndigheter i uppdrag att identifiera hur AI kan användas för att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten, samt att följa upp riskerna.

I sammanhanget bör skarpa förslag på hur tränade modeller och kompetens ska kunna delas och skalas utvecklas. Vidare bör myndigheterna i sina årsredovisningar beskriva vilka överväganden som gjorts gällande digitalisering och införande av AI: om lösningar valts bort till förmån för analoga arbetsmetoder ska detta redovisas med angivande av skäl.

Vi föreslår att regeringen snarast ger den redan aktiverade AI-kommissionen i uppdrag att arbeta fram skarpa förslag för att inte tappa ytterligare tid. En kraftfull satsning kan kombineras med ett beaktande av EU-rätten och att införande bara genomförs då så kan ske utan risk för att rättssäkerheten eller allmänhetens förtroende urholkas.