Pethrus (KD): Regeringens tysta diplomati verkar inte fungera

Den 23 september i år var det 18 år sedan den svensk-eritreanske författaren och journalisten Dawit Isaak greps i Eritrea. Han är den svensk som suttit fängslad längst tid i utlandet, utan åtal eller dom.

Regeringens tysta diplomati verkar inte fungera. Nu krävs att regeringen tillsätter en undersökningskommission för att se hur man kan agera för bättre framgång.

Politikers krav

När Dawit greps 2001 arbetade han på tidningen Setit, som han varit med att starta. Det var den första oberoende tidningen efter Eritreas självständighet, 1993. Dawit som flytt till Sverige under 80-talet och blivit svensk medborgare, återvände efter Eritreas självständighet för att verka för yttrandefrihet i sitt hemland.

För att hitta nya vägar framåt bör regeringen snarast tillsätta en undersökningskommission för att granska ärendet Dawit Isaak.

Désirée Pethrus (KD)
Riksdagsledamot

När Dawit greps hade han publicerat olika artiklar om politikers krav på fria val samt att anta en konstitution. Kritiken riktade sig mot president Afewerki, som fortfarande sitter vid makten.

Information saknas

Dawit har sedan gripandet aldrig ställts inför rätta och har heller inte formellt anklagats för något brott. Den eritreanska regimen har inte låtit honom träffa sin familj, sin advokat eller några svenska diplomater under sin tid som frihetsberövad.

Han släpptes plötsligt 2005, men efter bara några dagar greps han vid ett läkarbesök. Och därefter finns ingen kontakt med Dawit. 2014 meddelade Eritreas Stockholms ambassad att Dawit är vid liv men ingen mer information gavs.

Helt misslyckats

Den svenska regeringens utgångspunkt gentemot Eritrea har länge varit tyst diplomati, en metod som hittills kan konstateras vara utan verkan.

Det är frustrerande att inte veta vad som verkligen görs eller inte görs för att Dawit ska släppas. Men efter 18 år som fängslad i Eritrea kan man konstatera att utrikesdepartementets försök att få honom fri helt har misslyckats.

För att hitta nya vägar framåt bör regeringen snarast tillsätta en undersökningskommission för att granska ärendet Dawit Isaak.

Verksamma insatser

Den svenska regeringen måste kunna göra mer för att trycka på den eritreanska regimen, i syfte att få Dawit frisläppt. Sverige har haft flera fall av svenskar som gripits av regimer eller tillfångatagits av terrorgrupper, såsom fallen Martin Schibbye och Johan Persson som fängslades i Etiopien 2011 och frigavs 2012, men också Johan Gustafsson som tillfångatogs av al-Qaidas nordafrikanska gren Aqim i Mali 2011, och släpptes 2017.

Det är viktigt att dra erfarenheter av det arbete som lagts ned på dessa fall. En undersökningskommission skulle vara ett sätt att få veta vilka insatser som är verksamma i situationer som dessa.

Tydliga krav

Mellan perioden 2016 och 2020 kommer Eritrea att ha mottagit 200 miljoner euro i bistånd från EU.

EU satsar nu på ett starkare partnerskap med Afrika. Och flera miljarder har redan avsatts i olika fonder. Men både handel och bistånd måste förenas med tydliga krav på mänskliga rättigheter och demokrati.

Sveriges regering bör vara en tydlig röst för det när EU nu ska ta fram en ny strategi för sitt långsiktiga bistånd, i den nya långtidsbudgeten.

Nobels fredspris

Eritrea är en av världens mest hårdföra diktaturer. Politiska motståndare torteras och fängslas. Regimen utövar ett systematiskt förtryck och förföljelse av oliktänkande.

Fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea, och det faktum att det nyligen tillkännagavs att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris, har återigen satt fokus på mänskliga rättigheter och på fredsöverenskommelsen mellan Etiopien och Eritrea.

Se Dawit Isaak fri

Sverige måste agera i alla möjliga fora såsom EU och FN för att lyfta Dawits fall. Men en undersökningskommission för att ta ett helhetsgrepp på fallet krävs nu också. Vi måste vända på alla stenar, om vi ska ha en förhoppning om att se Dawit Isaak fri inom en snar framtid.