Överenskommelse om budget höll

VÅRBUDGET. Riksdagen röstade för regeringens budget. Därmed klarade decemberöverenskommelsen första testet.

Mattias Croneborg

Efter många timmars debatt i riksdagen röstade man för regeringens vårbudget på tisdagskvällen.

Finn Bengtsson (M) upprepade sitt motstånd till uppgörelsen.

– Vi tvingas att lägga ned röster om budgeten. Det är obegripligt och oförklarligt, sade Finn Bengtsson och förklarade att han själv tänkte rösta på Alliansens budgetförslag, inte lägga ned rösten, så som decemberöverenskommelsen föreskriver i syfte att garantera att en minoritetsregerings får igenom sin budget.

– Jag är vald av väljarna inte partiledningen, sade Bengtsson. Men till skillnad från andra talare under debatten var det ingen som ville replikera på Finn Bengtssons inlägg.  

Mest om jobben

En stor del av debatten kom att handla om jobben. 

– Vi har fler lediga jobb än någonsin tidigare, sade finansminister Magdalena Andersson (S) och menade att det trots 400 000 arbetslösa inte går att hitta rätt personer till jobben.

– Sett på det viset har matchningen aldrig fungerat sämre.

– Det är slut på ofinansierade skattesänkningar, sade hon om inriktningen på den framtida politiken.

I regeringens prognos stärks det finansiella sparandet gradvis så att det uppgår till cirka 0 procent 2018. Först under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås.

Erik Ullenhag, Folkpartiets ekonomiskpolitiska talesperson misstror regeringens arbetsmarknadspolitik. 

– De förslag som lagts skadar arbetsmarknaden, sade han och radade upp alla myndigheter som han tycker på olika sätt har varit kritiska till regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU till år 2020, bland andra Konjunkturinstitutet och IFAU.

Undran om jobbstreaming 

Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, undrade hur regeringens "jobbstreaming", att varje förslag ska prövas utifrån om det ger fler jobb, går till. Han ifrågasatte att det verkligen fungerar på det viset att förslag som inte ger jobb förkastas.  

Ulf Kristersson lyfte det nya utanförskapet, unga och invandrare som står utanför arbetsmarknaden och kritiserade regeringen för att slopandet av den reducerade arbetsgivaravgiften för unga spär på problemet.  

Alla de ungdomar som har lätt att få jobb får mer pengar i Moderaternas budget kontrade finansministern som menade att Moderaterna saknar åtgärder för andra än välutbildade ungdomar som ändå får jobb.

Sverigedemokraterna, till skillnad från Alliansen, ser inte några problem med att den allmänna nedsättningen av arbetsgivarutgifter till unga slopas.

– Nedsättningen gav inte några effekter på jobben, sade David Lång, som i stället framhöll SD:s eget förslag om borttagande av den allmänna löneavgiften för företag med upp till 9 anställda.

Mer till vården

En sektor som får ökade resurser i vårbudgeten är vården.

Ökade statsbidrag till anställda inom äldreomsorgen är en del av regeringens satsning på vård och omsorg. 

– Alla anställda som sliter och släpar i äldreomsorgen kan få fler arbetskamrater, sade Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson. 

Regeringens utbildningsreformer består bland annat av 6500 fler utbildningsplatser i år på universitet och högskola. Andra åtgärder är tidiga insatser och mer personal.

För att höja produktiviteten och stärka konkurrenskraften beslutade riksdagen om mer mer pengar till underhåll av järnvägar och pengar för att underlätta för små och medelstora företag att få lån.

 

Men de största utgiftsökningarna beror inte på reformer utan på utvecklingen i ekonomin i stort. Räntorna på statsskulden ökar på grund av att kronan blivit svagare. Ökade utgifter för sjukpenning beror på ökade sjukskrivningar.  

Dokumentation

Ekonomiska nyckeltal

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
BNP 2,3 2,4 2,5 2,7 2,5 2,0
BNP-gap -1,9 -1,4 -0,8 -0,1 0,1 0,0
Sysselsatta 1,4 1,4 1,3 1,2 0,9 0,5
Produktivitet

0,4

1,2 1,2 1,4 1,6 1,7
Arbetslöshet 7,9 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4
KPI -0,2 0,0 0,9 1,7 2,7 3,2

Avser procentuell förändring från föregående år, förutom arbetslöshet som är i procent av arbetskraften, 15-74 år, och inflation (KPI) som är årsgenomsnitt i procent. 

Källa: Regeringens vårproposition

Regeringens reformer

  2015 2016
Järnvägsunderhåll 0,62 1,24
Konkurrenskraftig näringspolitik 0,63 0,66
Utbildningskontrakt 0,38 0,79
Kunskapslyft 0,61 1,21
Traineejobb 0,06 0,68
Extratjänster 0,01 0,56
Tillskott Arbetsförmedlingen 0,16 0,26
Ett modernt arbetsliv 0,04 0,09
TOTALT 2,50 5,48

Kostnaden för reformerna i miljarder kronor.

Källa: Regeringens vårproposition

 



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00