27 mars 2015 kl. 17:05
Omstridd datalagring aktuell på nytt
BROTT. På måndag lämnar en utredare förslag om den omstridda datalagringen. Och senare ska regeringen ta ställning i en fråga som har splittrat och där Miljöpartiet har varit en hårdnackad motståndare.
Per-Anders Sjögren
ReporterFakta
Datalagringsdirektivet
Direktivet från 2006 innebär att telebolagen är skyldiga att lagra alla uppgifter om telefonsamtal, sms, e-post och internettrafik. Polisen ska sedan kunna begära ut trafikuppgifterna vid brottsutredningar. Syftet är att ta reda på vilka personer som varit i kontakt med varandra och vid vilken tidpunkt det har skett. Själva innehållet i kommunikationen lagras inte.
Sverige införde direktivet i lag 2012. Men redan tidigare använde svensk polis i stor utsträckning uppgifter från teleoperatören i samband med utredningar om grova brott. Med direktivet blev lagringen av trafikuppgifter obligatorisk. För svensk del innebär det att uppgifter sparas i högst sex månader.
Att använda uppgifter om data- och teletrafiken anses om ett mycket viktig verktyg i brottsutredningar.Men reglerna har väckt stark kritik för att hota människors privata sfär. EU-domstolen ogiltigförklarade i april 2014 direktivet.Domstolen konstaterade att direktivet är ett synnerligen allvarligt ingrepp i privatlivet och skyddet för personuppgifter.
Domstolen slog bland annat ner på att direktivet inte är proportionerligt, inte tillräckligt avgränsat och att det inte finns tillräckliga garantier mot missbruk. Ministerrådet och EU-parlamentet har inte skapat garantier för att intrånget i de grundläggande rättigheterna begränsas till vad som är strängt nödvändigt, enligt domstolen. En annan invändning var att direktivet inte anger under vilka villkor som nationella myndigheter kan få tillgång till trafikuppgifterna.
Direktivet från 2006 innebär att telebolagen är skyldiga att lagra alla uppgifter om telefonsamtal, sms, e-post och internettrafik. Polisen ska sedan kunna begära ut trafikuppgifterna vid brottsutredningar. Syftet är att ta reda på vilka personer som varit i kontakt med varandra och vid vilken tidpunkt det har skett. Själva innehållet i kommunikationen lagras inte.
Sverige införde direktivet i lag 2012. Men redan tidigare använde svensk polis i stor utsträckning uppgifter från teleoperatören i samband med utredningar om grova brott. Med direktivet blev lagringen av trafikuppgifter obligatorisk. För svensk del innebär det att uppgifter sparas i högst sex månader.
Att använda uppgifter om data- och teletrafiken anses om ett mycket viktig verktyg i brottsutredningar.Men reglerna har väckt stark kritik för att hota människors privata sfär. EU-domstolen ogiltigförklarade i april 2014 direktivet.Domstolen konstaterade att direktivet är ett synnerligen allvarligt ingrepp i privatlivet och skyddet för personuppgifter.
Domstolen slog bland annat ner på att direktivet inte är proportionerligt, inte tillräckligt avgränsat och att det inte finns tillräckliga garantier mot missbruk. Ministerrådet och EU-parlamentet har inte skapat garantier för att intrånget i de grundläggande rättigheterna begränsas till vad som är strängt nödvändigt, enligt domstolen. En annan invändning var att direktivet inte anger under vilka villkor som nationella myndigheter kan få tillgång till trafikuppgifterna.
Efter helgen lämnar utredaren Sten Heckscher sitt förslag på hur skyddet för den personliga integriteten ska stärkas vid datalagring, alltså att teleoperatörerna måste spara uppgifter om samtal och datatrafik för
RikspolitikVill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget rikspolitik får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
