Nu är tiden att nyttja tidigare överskott

Kommunallagen slår fast att kommuner och regioner varje år ska upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna.

Den praxis som utifrån detta så kallade balanskrav har utvecklats bland landets kommuner är att upprätta en budget med ett överskott om minst 2 procent. Detta för att öka självfinansieringsgraden av olika investeringar, för att minska risken att budgetöverskridanden inom vissa verksamheter leder till ett negativt resultat för kommunen, samt att inom ramen för en så kallad resultatutjämningsreserv ge möjlighet att spara medel över konjunkturcykler. Spara i ladorna, som det brukar kallas i den politiska debatten.

Sveriges ramverk höll

Detta förhållningssätt har mycket bred uppbackning från olika partier, och har starkt bidragit till att den offentliga sektorn i Sverige generellt i dag har en god ekonomisk hushållning.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det inte är allt för länge sedan svensk ekonomi tvärt om befann sig i en allvarlig situation. I början av 1990-talet var underskotten i de offentliga finanserna stora, med snabbt ökande offentlig skuld som resultat. Den så kallade budgetsanering som genomfördes under 90-talet innefattade bland annat införandet av ett finanspolitiskt ramverk. När finanskrisen drog över världen 2008 visade sig ramverket hålla, och Sverige var ett av de länder som klarade sig bäst i den turbulens som rådde. Faktum är att Sverige är ett av få EU-länder som aldrig varit föremål för EU:s underskottsförfarande.

Men vitsen med resultatutjämningsreserven är att också kunna använda den vid tillfälliga ekonomiska svårigheter. Pandemin har, utöver personliga tragedier i form av sjukdom och död, också inneburit en tuff situation för kommuner och regioner. Å ena sidan stora behov av insatser inom bland annat vård och omsorg, å andra sidan intäktsbortfall inom bland annat kollektivtrafiken. Om detta inte är en tid då vi tillfälligt kan minska överskottsmålet, när är då det tillfället?

Det mest ansvarsfulla

En höjning av kommunalskatten i ett läge där grupper i samhället fått en försvagad ekonomi riskerar att slå mot många hushåll.

Vaccineringen tycks under den närmaste framtiden äntligen kunna komma igång i större skala, tack vare ökade leveranser av vaccin. Och med allt större andel av befolkningen vaccinerad börjar vi kunna se en bortre parentes för den extraordinära situation vi har levt under det senaste dryga året. Just det faktum att vi kan skönja ett slut på pandemin gör att ett tillfälligt sänkt budgetöverskott ter sig som det mest ansvarsfulla sättet att hantera rådande ekonomisk situation. De två alternativ som står till buds är skattehöjningar och besparingar.

Frångå tvåprocentsmålet

Att möta de hjälteinsatser som många inom landets kommuner och regioner har stått för under pandemin med nedskärningar vore ett dråpslag som väl ingen vill förknippas med. Och en höjning av kommunalskatten i ett läge där grupper i samhället fått en försvagad ekonomi riskerar att slå mot många hushåll.

Även den som är ihärdigast i att under normala omständigheter inte bara värna överskottsmålet, men kanske också förespråka att det höjs för att i ännu högre grad rusta för de investeringsbehov vi har framför oss, bör se att pandemiåret 2021 ändå är året då vi tillfälligt kan frångå tvåprocentsmålet.

Utifrån kommunallagens krav vore även ett överskott på en procent fullt tillräckligt, och det skulle samtidigt ge kommuner och regioner ekonomiskt utrymme att orka hålla ut även över slutfasen av den svåra situation som pandemin har orsakat.