Notan sänks för slopat sjukstopp

SOCIALFÖRSÄKRING. Försäkringskassan har skrivit ner prognosen för hur mycket extra det kostar att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Samtidigt ifrågasätter kassan regeringens nya mål för sjukfrånvaron.

Kristina Gauthier Reberg

När regeringen hade presenterat förslaget om att slopa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen skrev Försäkringskassan i sitt remissvar att det skulle öka de årliga utgifterna för försäkringen med över 1 miljard kronor.

I budgetprognosen för åren 2015–2019 sätter Försäkringskassan en lägre prislapp på reformen. Den beräknade kostnaden sänks med mellan 100 miljoner och 300 miljoner kronor.

Den främsta anledningen är att kassan nu räknar med att fler sjukfall kommer att avslutas under det första året, tack vare ett intensifierat arbete med att bedöma arbetsförmågan hos de sjukskrivna. Men beräkningarna är osäkra, betonar Försäkringskassan.

Svårt nå sjukmålet

Trots bedömningen att sjukfallen kan bli kortare tror Försäkringskassan att det blir mycket svårt att nå regeringen mål för sjukfrånvaron; att antalet dagar med sjukpenning per försäkrad och år ska vara högst 9,0 år 2020.

”Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,2 och trenden är tydligt uppåtgående”, skriver Försäkringskassan i sin prognos.

Om utvecklingen fortsätter som nu kommer sjukpenningtalet att öka till 13,0 till år 2020, enligt Försäkringskassans bedömning.

För att regeringens mål ska uppnås krävs att inflödet till sjukförsäkringen dämpas, enligt Försäkringskassan.

Insatser krävs från vård och arbetsgivare

– Försäkringskassan har ett ansvar för att pröva arbetsförmågan inom ramen för rehabiliteringskedjan men det krävs också insatser från hälso- och sjukvården och från arbetsgivarsidan för att få ner sjuksiffrorna, säger Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

”För att uppnå målet är förebyggande av inflödet till sjukförsäkringen av central betydelse, särskilt med avseende på psykisk ohälsa”, skriver Försäkringskassan. ”Att förebygga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser minskar inte enbart inflödet, utan kan även antas förkorta sjukfallens genomsnittliga varaktighet.”

Som det ser ut nu ökar i stället inflödet till sjukförsäkringen. Det kan i sin tur leda till att insatserna för att bedöma arbetsförmåga hos de sjukskrivna blir lidande: ”Administrationens resurser tvingas prioritera handläggning av nya sjukfall, på bekostnad av arbetet med pågående sjukfall.”

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00