Nedprioriteringen av bildning är en demokratisk otjänst

Den senaste tiden har det kommit allt fler dystra nyheter om våra bibliotek. Patrik Lundberg skriver att en halv miljon barn i Sverige saknar skolbibliotek (DN 2/2). I Sölvesborg pågår debatt om utrensning av böcker från biblioteken (Sydöstran 21/1). Regeringen får kritik från flera håll för att dra ut på beskedet om skolbiblioteken måste vara bemannade eller inte, bland annat från tidigare regeringspartnern Miljöpartiet (Dagens Samhälle 1/2) och Svensk biblioteksförening (SR Kulturnytt 4/2). Alla tydliga tecken på att bibliotekens, i förläggningen bildningens, roll i samhället inte längre ses som självklar bland politikerna.

Men är detta verkligen en bild som delas av oss medborgare?

Människor längtar efter kunskap

Under de senaste veckorna har vi på studieförbundet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) genomfört en liten bildningskupp som vi kallat för ”Minibibliotek”. Den har gått ut på att vi placerat ut totalt 100 stycken biblioteksskåp runt om i landet, till exempel på elskåp eller vid gatukök. Platser där människor rör sig naturligt. Böckerna, över 8 000 stycken, har skänkts av flera förlag. Intresset har varit enormt. Vi har mottagit hurrarop från barnfamiljer, kulturarbetare, bibliotekarier och förbipasserande som fått med sig en bok väg hem från jobbet eller affären. Våra minibibliotek har uppmärksammats i tv, radio, tidningar och i sociala medier. Vi tror faktiskt att detta säger något om människors behov och längtan efter nya perspektiv och kunskap.

För samtidigt som vi hör skräckhistorier om nedskärningar i kommuners biblioteksbudgetar, Sveriges officiella biblioteksstatistik visar att de offentligt finansierade biblioteken minskade med 35 stycken 2019–2020, minskat läsande bland unga och män (enligt SCB läste 41 procent av män i Sverige inte en enda bok under 2018 och 2019), hårdare ordningsregler, kortare öppettider och personalbrist så märker vi att det bubblar en kamp – bokens och bildningens roll i vårt samhälle är solid. Vi vill se fler böcker. I hemmen, på biblioteken, på gatorna, i butikerna och i studiecirklarna.

Folkbildningens demokratiska betydelse

I debatten är det viktigt att inte glömma bort folkbildningens vikt ur ett demokratiskt perspektiv. Den ger möjligheten för alla att läsa, lära och samtala om både nya och gamla idéer. Biblioteken är en omistlig del av folkbildningen. Det är även studieförbunden och folkhögskolorna. Som Sveriges äldsta studieförbund vet vi att folkbildningen ger människor både rötter och vingar. Det är en förutsättning för samtalsdemokratin. Förutsättningar som ska vara fortsatt stora, nu och i framtiden.

Historiskt sett har allas möjlighet till bildning varit en central del i bygget av vårt välfärdsland.

Historiskt sett har allas möjlighet till bildning varit en central del i bygget av vårt välfärdsland. Genom tillgången till bibliotek, men även samlingslokaler där människor samlats för samtal. Nykterhetsrörelsen har genom engagerade medlemmar sedan slutet på 1800-talet byggt sådana lokaler för folkbildning över hela landet. Vi får inte glömma bort vilken otrolig roll denna möjlighet har spelat för dagens Sverige och vilken betydning den kan få för den framtid vi vill bygga.

Stärk bildningens ställning

Vi på NBV bedriver folkbildningsverksamhet i hela landet, och vi vet att bildning och böcker för samman människor. Endast våra 757 bokcirklar samlar hela 8 142 deltagare. Men frågan är givetvis mycket större än oss. På bibliotek runt om i landet arrangeras samtalskvällar, läxhjälp, datorkurser, sagostunder. Människor lär sig svenska genom bra böcker. Människor får ha kvar banden till sina hemländer genom bra böcker på olika språk. Människor får upptäcka världar långt bort från det egna kvarteret. Människor får saker att samtala om genom böcker.

Samtidigt som biblioteksfrågan har många bottnar och går att diskutera ur olika perspektiv är en sak otvivelaktig, bildningens ställning rent politiskt måste stärkas. När vi nu går in i ett nytt valår önskar vi att tillsammans med alla aktörer inom bildning, folkbildning och kultur göra gemensam sak – mer bildning åt alla. Låt tillgänglig kunskap ligga som en trygg grund i vårt samhälle även i framtiden.