Natorapport ändrar inte politiska positioner

KONFLIKT. Ett svenskt Natomedlemskap skulle sannolikt bidra till att Ryssland undviker att ge sig in i en konflikt kring Östersjön. Det är en slutsats från den utredare som granskat de samarbeten som Sverige har inom försvars- och säkerhetspolitiken. Men i svensk politik är positionerna kring ett medlemskap låsta.

Utredaren Krister Bringéus, ambassadör, har under ett års tid kartlagt och granskat de svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. Den känsligaste frågan i detta är Sveriges relation till Nato.

På fredagen presenterade han sin utredning och den tydligaste militära effekten av ett medlemskap är enligt utredaren att osäkerheten undanröjs om hur Sverige gemensamt med andra Natoländer skulle agera vid en kris kring Östersjön. ”Den gemensamma konfliktavhållande förmågan skulle därigenom öka”, skriver utredaren. Men han tillägger samtidigt att det är oklart hur stor den avskräckande förmågan skulle vara. Det avgörs ytterst av de bedömningar som en angripare gör.

Östersjön - konfliktlinjen

Enligt Bringéus har Europa nu hamnat i ett ”nytt säkerhetspolitiskt normalläge” där konfliktlinjen ligger i Östersjöregionen.

– De förhoppningar som vi hade efter kalla kriget slut om en ny europeisk säkerhetsordning, baserad på folkrätt och respekt för de grundläggande regler om gränsernas okränkbarhet har successivt malts sönder. Inte minst genom Rysslands angrepp på Ukraina som nog kom som en chock för många, säger Bringéus till Altinget.

Det går dock inte att räkna inte med ett enskilt ryskt angrepp mot Sverige.

 – Det betraktar vi praktiken som uteslutet och ett ryskt angrepp på Baltikum är osannolikt. Det vi säger är att om det i grunden osannolika skulle inträffa då dras vi med i händelseförloppet.

Att det är osannolikt att Baltikum skulle angripas beror på att de är med i Nato, enligt Bringéus

– Om Ryssland skulle starta krig mot Baltikum så är det är att starta krig mot Nato: 28 stater inklusive USA och det är ett riskföretag av enorma proportioner, säger han.

Utifrån det perspektivet, skulle ett svensk Natomedlemskap stärka den svenska säkerheten?

– Vad vi säger är att i säkerhetspolitiken måste man väga samman ett stort antal komplexa relationer och den sammanvägningen kan bara göras på politisk nivå, säger Bringeus.

– När det gäller ett medlemskap i Nato resonerar vi i termer av möjlighet och begränsningar och vi säger att vi tror att den samlade konfliktavhållande förmågan i regionen skulle öka. Men man inte kan säga hur mycket och man måste också i en sådan bedömning väga in de många bilateral samarbetena som Sverige redan har inlett och fortsätter att utveckla, säger han.

Konflikt med Ryssland

En möjlighet som följer av ett medlemskap är att Sverige inifrån kan påverka Natos arbete. En begränsning är att Ryssland inledningsvis skulle protestera mot en svensk Nato-anslutning. Men efter hand bedömer utredningen att Ryssland skulle acceptera ett svenskt medlemskap.

– Man måste räkna med en politisk kris med Ryssland under anslutningsfasen. Och en annan begränsning är att ett medlemskap i Nato, precis som ett medlemskap i EU innebära begränsningar för vårt politiska handlingsutrymme, säger han.

Inte röra alliansfriheten

Krister Bringéus tar inte ställning till om Sverige ska söka medlemskap i Nato och i direktiven ingick inte heller att utreda alliansfriheten. En sådan fråga är politisk till sin natur och kan inte utredas fram, menar han.

Och när den politiska nivån nu tar sig an utredningen är rollerna klara. Positionerna är de samma som tidigare, såväl inom regeringen som i oppositionen. De fyra borgerliga partierna vill att Sverige söker medlemskap i Nato. Regeringen håller fast sin linje: gärna långtgående samarbete med Nato, men alliansfriheten ska inte röras.

– Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den vilar på tre ben: militär alliansfrihet, stärkt försvarsförmåga och bilaterala samarbeten. Den tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i Norra Europa. De här frågorna är för allvarliga för tvära kast och partitaktiska utspel, sade utrikesminister Margot Wallström (S) då utredningen presenterades.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) var av samma mening.

– Vi har ett annat läge i vårt närområde och då måste vi öka den militära förmågan. Självklart ska vi samverka med andra men när det gäller den militära alliansfriheten så ändras inte den för regeringens del av enskilda utredningar eller debattklimat. Den svenska linjen ligger definitivt fast.

Alliansen hoppas på opinionen

Från borgerligt håll hoppas man att utredningen leder till en ökad debatt och ett tryck i opinionen för ett medlemskap.

– Jag tror att utredningen kommer att ha en stor effekt på debatten. Utredaren har sorterat bland argumenten och vägt dem, och även om utredaren är förbjuden att dra en slutsats, så är det ingen tvekan om att de argument som talar för Natomedlemskap väger mycket tyngre, säger Jan Björklund, Liberalernas partiledare, till Altinget.

Samma bedömning gör Mikael Oscarsson (KD).

 – Vi är klara med att vi vill att Sverige så fort som möjligt tecknar försäkringen, det vill säga blir en fullvärdig medlem i Nato. Utredningen ger ett fullvärdigt underlag som räcker och visar att fördelarna överväger nackdelarna, säger Oscarsson.

Hans Wallmark (M) menar att den bild som växer fram genom utredningen är att svensk säkerhet ökar med ett Natomedlemskap och förstärker den inställning som hans parti har.

– Det jag är orolig för är att Socialdemokraterna av snävt partipolitiska skäl nu vill låsa debatten. Utredningen kommer att bidra med faktakunskap och det kommer den svenska Natodebatten att vinna på.

Kerstin Lundgren (C) tror att utredningen kommer att bidra till en ny linje i debatten.

– Fler kommer att ställa sig frågorna: Är de är de gamla sanningarna hållbara i en ny tid. Är den militära alliansfriheten verkligen säkerhetsskapande eller bidrar den till att skapa just otrygghet i vår del av världen?, säger hon.

Regeringen bergfast

Lundgren hoppas på en bred remissrunda och att regeringen inte begraver utredningen i en byrålåda på departementet och om utredningen ändå skulle hamna där tänker Centern att arbeta för att den plockas fram igen.

Men Försvarsminister Peter Hultqvist säger att regeringen inte har tagit ställning till om utredningen ska skickas ut på remiss. Han räknar dock med att frågan om Natomedlemskap lever vidare.

– Förmodligen blir det en debatt i samhället kring de här frågorna och där kommer väl olika intressenter att försöka använda argument hämtade ur rapporten för att stärka sin egen position. Men regeringens linje kommer inte att förändras, säger han.

Forrige artikel L: Sverige ska vara Natomedlem 2020 Næste artikel Könskvotering i bolag rycker närmare
Så arbetar riksdagsledamöterna under coronautbrottet

Så arbetar riksdagsledamöterna under coronautbrottet

ENKÄT. För att begränsa smittspridning av covid-19 är det många som jobbar hemifrån. Även riksdagen har fått göra förändringar. Altinget har frågat några av riksdagsledamöterna hur deras arbetsdagar ser ut i det nuvarande läget.