Debatt

MUCF: Hot och hat mot ideella föreningar tystar viktiga röster

Hot och hat mot föreningar riskerar att leda till självcensur och minskat ideellt engagemang. Det skadar demokratin och resulterar i mindre debatt och tolerans, skriver Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Lena Nyberg, generaldirektör vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, (MUCF).
Lena Nyberg, generaldirektör vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, (MUCF).Foto: Linnea Bengtsson
Lena Nyberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Senaste åren har det blivit allt vanligare att den som utrycker sig i det offentliga rummet utsätts för hot, hat och andra typer av kränkningar. Politiker och andra opinionsbildare vittnar om att de avstår från att engagera och utrycka sig i vissa frågor av rädsla för hot och hat.

En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att hot och hat även drabbar medlemmar och förtroendevalda i civilsamhällets organisationer. Rapporten bygger bland annat på den årliga enkät som MUCF gör för att följa upp det civila samhällets villkor. I årets enkät, som besvarades av 1 456 föreningar, ställdes för första gången frågor om hot och hat.

  • Mest utsatta är politiska föreningar och fackföreningar men även andra opinionsbildande föreningar utsätts för hat i högre utsträckning än övriga föreningar. De flesta föreningar som svarar att de utsatts för hot och hat uppger att det hänt vid mer än ett tillfälle.
  • Föreningar som riktar sig till hbtq-personer, personer med utländsk bakgrund och till kvinnor utsätts i högre utsträckning än föreningar med andra målgrupper. Resultaten är i linje med tidigare kunskap om hot och hat bland ungdomsorganisationer.
  • Ungefär en av fyra av de föreningar som har utsatts svarar att de avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt av rädsla för hot och hat.

Hot och hat tystar

Självcensur förekommer bland föreningar och det som verkar avgörande är om de har utsatts för hot och hat eller inte. Ju mer utsatta föreningar är desto mer riskerar deras röster att tystna.

När civilsamhället avstår från att föra fram sina åsikter av rädsla för hot och hat så skadar det demokratin.

Troligtvis har pandemin påverkat resultaten men det är svårt att säga i vilken riktning. Förekomsten av hot och hat kan ha varit lägre än normalt då föreningar till exempel inte kunnat ha fysiska demonstrationer eller möten. Samtidigt kan den ökande digitaliseringen ha lett till mer hot och hat via nätet. Vi vet sedan tidigare att en högre närvaro på sociala medier ökar risken att utsättas bland politiker. Vi vet också att sociala medier är den kanal som flest använder för att framföra hot och hat mot ungdomsorganisationer.

Att utsättas för hot och hat är alltid en kränkande och obehaglig upplevelse för individen. När det leder till att verksamhet inte utförs eller att åsikter hålls inne så drabbas även samhällsdebatten och demokratin.

Förekomsten av självcensur är samtidigt inte förvånande. Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare redovisat att bland förtroendevalda som utsatts för trakasserier, hot eller våld har var tredje avstått från att engagera eller uttala sig i en specifik fråga.

Regeringsuppdrag

MUCF har under de senaste åren delat ut bidrag till flera olika projekt som syftar till att motverka hot och hat. Myndigheten har nyligen fått i uppdrag av regeringen att göra en större kartläggning av omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot organisationer i det civila samhället. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Leder till mindre debatt och tolerans

Det civila samhället i Sverige organiserar många människor och företräder en mångfald av olika åsikter. Ideella föreningar har en viktig roll både som opinionsbildare och röstbärare. Den rapport som MUCF nu presenterar visar på en allvarlig och oroande utveckling i samhället.

Rapport: Hot och hat bland ideella föreningar

Läs rapporten här.

Upprepat hot och hat mot föreningar, och dess medlemmar, riskerar att leda till att färre personer engagerar sig ideellt. När civilsamhället avstår från att föra fram sina åsikter av rädsla för hot och hat så skadar det demokratin. På sikt leder det till mindre öppenhet, debatt och tolerans för andras åsikter.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00