Debatt

MP: En jämställd riksdag kan inte vänta

DEBATT. Arbetet med att nå riksdagens mål om lika makt och inflytande mellan kvinnor och män är viktigt.  Insatser på området bör göras varje dag, menar Janine Alm Ericson, Miljöpartiet. 

Fler insatser behövs av alla partier för att uppnå en jämställd riksdag, skriver Janine Alm Ericson, MP. 
Fler insatser behövs av alla partier för att uppnå en jämställd riksdag, skriver Janine Alm Ericson, MP. Foto: Miljöpartiet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Janine Alm Ericson (MP)
Jämställdhetspolitisk talesperson
Tillsammans med Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté

I en representativ demokrati är det viktigt att personer som har olika kön och könsidentitet, etnicitet, funktionsförmåga, ålder och sexuell läggning – det vill säga alla – har lika rätt och möjligheter till makt och inflytande. För de flesta är det numera en självklarhet att valsedlar från olika partier har en jämställd könsfördelning.

Men jämställdhet är inte bara en jämn könsfördelning, utan innebär ett mycket mer omfattande feministiskt arbete än så. Arbetet med att nå riksdagens mål om lika makt och inflytande mellan kvinnor och män är viktigt och insatser på området bör göras varje dag på olika nivåer i samhället.

Studie lyfter information till riksdagspartierna

I början av 2016 genomförde Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet, en enkätstudie med benämningen ”Jämställdheten i riksdagen”. I rapporten framgår viktig information som alla riksdagspartier borde ta till sig och arbeta vidare med. Studien visar bland annat att det är betydligt färre unga kvinnor än män i riksdagen och att kvinnor uppfattar att det ställs högre krav på dem än vad männen gör.

För de flesta är det numera en självklarhet att valsedlar från olika partier har en jämställd könsfördelning. Men, jämställdhet är inte bara en jämn könsfördelning, utan innebär ett mycket mer omfattande feministiskt arbete än så.

Kvinnor, framförallt unga kvinnor, känner sig betydligt mer oroliga för att begå misstag än män, kopplat till vilka förväntningar och krav som ledamöterna har på sig själva. Studien visar även att kvinnor oftare blir avbrutna och deras utseende och kläder kommenteras i högre grad än männens. Kvinnorna, framförallt unga kvinnor, utsätts i högre grad för kränkande särbehandling. Detta är djupt bekymrande och ett jämställdhetsarbete pågår i riksdagen för att komma till rätta med detta. Arbetet leds av Esabelle Dingizian (MP), tredje vice talman.

Underrepresenterade grupper måste lyftas 

Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskommitté har gjort en egen kartläggning, ”Vem representerar Miljöpartiet?”, över våra förtroendevaldas situation i riksdagen, regionerna och kommunerna. Den visar bland annat att om vi vill nå en jämställdhet för alla, så måste de underrepresenterade grupperna lyftas. Det handlar om personer med utländsk bakgrund, funktionsnedsättningar, unga under 30 år och äldre över 65 år. Så även om Miljöpartiet relativt sett har en jämställd könsfördelning mellan förtroendevalda i kommuner, landsting/regioner och riksdagen så återstår arbete för att lyfta kvinnor från de underrepresenterade grupperna.

Fler insatser behövs 

Vi i Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskommitté arbetar på olika sätt för att förbättra representationen i partiet men mycket mer behöver göras, både hos oss och i andra partier då detta är ett samhällsproblem.  

I Miljöpartiet har vi bland annat jobbat med mentorskapsprogram för kvinnor från underrepresenterade grupper och har tagit fram en checklista för att valberedningarna på ett enkelt sätt ska kunna se att de fått med jämställdhets- och mångfaldsfrågor i sitt valberedande arbete. Vi har även jämställdhets- och mångfaldsambassadörer som arbetar kunskapshöjande bland våra medlemmar med dessa frågor.

Fler insatser behövs av alla partier för att uppnå en jämställd riksdag. Vi är inte framme än vid målet om en jämn fördelning av makt och inflytande, men vi kan nå dit genom gemensamma insatser. 

Dokumentation

Temadebatt: Jämställdhet i riksdagen

Inför riksdagsvalet i september är 55,4 procent av alla anmälda kandidater män och 44,6 procent kvinnor. I praktiken innebär det att 616 fler män än kvinnor kandiderar om att få en riksdagsplats, är detta problematiskt? Hur ska vi arbeta för att få en representativ riksdag, som är helt jämställd mellan könen? Vem bär ansvaret för arbetet med jämställdhet i politiken? Altinget har startat ett debattema där partierna får möjlighet att ge sin bild på frågan om jämställdhet i riksdagen. 



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00