MP: Bra att alliansen vaknat i mediestödsfrågan

SLUTREPLIK. Att allianspartiernas företrädare säger sig förstå vikten av att det finns livskraftig nyhetsbevakning innebär förhoppningsvis att det kan bildas en riksdagsmajoritet för regeringens förslag, skriver Niclas Malmberg (MP).

Av: Niclas Malmberg (MP),
riksdagsledamot och kultur- och mediepolitisk talesperson 

I mer än två års tid har allianspartierna passat i frågan om hur man ser på ett nytt mediestöd. Om det beror på att man har haft svårt att enas kring en gemensam allianslinje eller om det beror på att de fyra partierna även inom sig inte vetat vilken fot man ska stå på kan partierna bara själva ge besked om. Vad vi dock vet är att allianspartiernas representanter i medieutredningens referensgrupp inte gav några besked under arbetet, och med något undantag också hade en mycket låg närvarofrekvens.
 
När medieutredningen väl presenterats vägrade allianspartierna helt att delta vid några samtal till dess att utredningens remisstid var över. Har man ingen uppfattning i frågan är det kanske en nödvändighet, men det medförde samtidigt att ytterligare tid gick förlorad.

"Bättre sent än aldrig"

Till sist har allianspartierna nu lämnat besked, i form av kritik mot vissa delar av de förslag som presenterats. Nå, bättre sent än aldrig. Regeringen kan nu arbeta vidare med att ta fram ett förslag som det finns förutsättningar att bilda en riksdagsmajoritet för. Därför framstår det som tämligen oseriöst när några allianspolitiker nu istället kritiserar regeringen för att vara saktfärdig i frågan. Det man själva inte lyckats med på mer än två års tid ska regeringen kunna få ihop på ett par veckor.
 
Nuvarande presstödssystem har fungerat väl under många decennier, när dagspressen var det huvudsakliga mediet för att förmedla nyheter. Men det är inte anpassat till dagens mediesituation – med den mångfald av sätt som nu finns för att förmedla nyheter. Det är att skapa förutsättningar för nyhetsredaktioner att verka i hela landet som är politikens uppgift, inte att begränsa detta till en viss medieform.

Negativ spiral 

Presstödets direkta koppling till antal prenumeranter skapar också en negativ spiral, där tidningarna tvingas krympa det redaktionella arbetet när man tappar prenumeranter. Att hitta sätt där det går att ge stöd utifrån den insats för att upprätthålla en vital demokrati som en nyhetsredaktion bidrar till är därför att föredra; exempelvis i form av särskilt stöd till aktörer som etablerar sig i så kallade vita kommuner, dvs kommuner som saknar fast nyhetsredaktion.
 
Till detta kommer den juridiska aspekten; EU:s statsstödsregler godkänner inte nuvarande snävt avgränsande och väldigt teknikberoende presstöd. Det undantag Sverige har går ut vid årsskiftet 2019-2020. Mot detta hjälper inte den politiska enighet som fanns runt förslagen från Presstödskommittén 2013, som för övrigt i allt väsentligt genomförts av den rödgröna regeringen.

Förhoppningsvis bildas riksdagsmajoritet

Ett av medieutredningens förslag är nu också genomfört i och med att budgetpropositionen har antagits, dvs de höjda anslagsnivåer som medieutredningen pekade på behovet av finns på plats 2019. Att allianspartiernas företrädare nu säger sig förstå vikten av att det finns livskraftig nyhetsbevakning i hela landet är ett utmärkt nästa steg. Förhoppningsvis innebär det också att man inte kommer att bromsa det förslag till regelverk som regeringen lägger fram, utan bidrar till att bilda den riksdagsmajoritet som behövs för att de resurser som riksdagen redan klubbat också kan användas i praktiken.

 

Forrige artikel Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet