Debatt

Moderaterna: Regeringen kan inte smita undan Nato-frågan

DEBATT. Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten som presenteras i dagarna aktualiserar frågan om ett svenskt Nato-medlemskap. Det är välkommet, skriver Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M), som menar att EU blir en svagare säkerhetspolitisk aktör efter Brexit och att Nato är det enda alternativet.

Hans Wallmark (M),&nbsp;försvarspolitisk talesperson och&nbsp;<span>Karin Enström (M),&nbsp;utrikespolitisk talesperson</span>
Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson och Karin Enström (M), utrikespolitisk talespersonFoto: Riksdagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson, Moderaterna

Karin Enström, utrikespolitisk talesperson, Moderaterna

Sverige är idag inte ett neutralt och alliansfritt land. Vi samverkar med ett flertal säkerhetspolitiska organisationer och har deltagit, deltar och kommer att fortsätta delta i internationella operationer under ledning av såväl FN som Nato. Inom det europeiska samarbetet så är vi genom vår solidaritetsförklaring skyldiga att bistå andra EU-länder i händelse av kris och konflikt. Denna solidaritetsförklaring prövades också när Frankrike begärde militär hjälp efter terrordåden i Paris i november förra året. I en värld där hoten och utmaningarna i allt högre utsträckning är gemensamma är det naturligt att också säkerheten byggs tillsammans och integrerat med andra länder, och med andra organisationer.

Utredning tvingar fram debatt

I dagarna presenterar Krister Bringéus sin utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Oavsett innehåll så kommer utredningen tvinga fram en fördjupad debatt om de vägval Sverige har att göra inom säkerhetspolitiken. Detta är mycket bra. Att bortse från att flertalet länder i vår omvärld nu är Nato-medlemmar och av inrikespolitiska skäl undvika en debatt om Sveriges relation till försvarsalliansen är inte hållbart.

Nato är och förblir den viktigaste säkerhetspolitiska aktören i vårt europeiska närområde. Försvarsalliansen är den enda som har som huvuduppgift att arbeta för att stärka den kollektiva säkerheten bland sina medlemsstater. Den täcker en större geografisk yta än EU och har också tillgång till den överlägset största försvarskapaciteten. Nato är också det samarbete som har den tydligaste ambitionen för att stärka säkerheten i Östersjöområdet. Av 28 medlemsstater i EU är 22 Nato-medlemmar. Det är bara de senare som har tillgång till den europeiska säkerhetspolitikens innersta kärna. Runt Östersjön så är en majoritet av alla länder – Danmark, Tyskland, Polen och samtliga av de tre baltiska länderna – medlemmar.

Färdplan till ett svenskt Nato-medlemskap

Moderaterna har varit tydliga med att vi vill se en färdplan till ett svenskt Nato-medlemskap. Ett medlemskap förutsätter ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. Detta kräver också att partierna tar ansvar för att utbilda och diskutera bland sina egna aktiva om vad ett medlemskap praktiskt skulle innebära. När stödet för ett medlemskap ökar borde debatten också i högre grad handla om hur detta medlemskap ska kunna bli verklighet.

Brexit riskerar försvaga EU

Organisationerna utöver Nato, främst EU och FN, är självklart också viktiga. Efter folkomröstningen om Brexit så riskerar dock EU att försvagas, särskilt inom säkerhetspolitiken, om ett av unionens största länder med en av de största försvarsmakterna lämnar samarbetet. Sverige ska fortsätta att ha möjlighet att delta i FN-ledda operationer utomlands, och ger för närvarande ett betydande bidrag till den FN-ledda insatsen i Mali.

Partnerskap ingen garant för säkerhet

Idag finns det en bred enighet bland partierna i Sveriges riksdag om att Sverige ska samarbeta med Nato. De enda som konsekvent motsätter sig detta är ytterkanterna i V och SD. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är en stor skillnad på partnerskap och medlemskap i Nato. Partnerskapet handlar främst om övningsverksamhet och kunskapsutbyte men stärker i sig inte säkerheten.

De länder som liksom Sverige endast samarbetar och inte är medlemmar av alliansen omfattas inte av de gemensamma försvarsförpliktelserna. Rysslands aggressiva agerande i Georgien och Ukraina, båda länder med partnerskap men inte medlemskap i Nato, har än mer förstärkt denna skillnad. Ett fullt Nato-medlemskap är det enda säkerhetspolitiska samarbete som på allvar skulle stärka Sveriges säkerhet. Här krävs ledarskap.

Dokumentation

Debatt om Nato och Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten på Altinget

Vill du delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]


Nämnda personer

Hans Wallmark

EU-nämndens ordförande (M), riksdagsledamot, ordförande i försvarsberedningen, ordförande Sveriges delegation till Natos parlamentariska församling
Studier i juridik, filosofi och litteraturhistoria (Uppsala uni.)

Karin Enström

Partisekreterare Moderaterna, riksdagsledamot (M)
Officersexamen (Krigshögskolan, 1987), Krigshögskolans allmänna kurs (1988), Krigshögskolans högre kurs (1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00