M ger SD kalla handen i frågan om mediegrundlagarna

Sverigedemokraterna riktar skarp kritik mot regeringens föreslagna förändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

– Vår tydligaste kritik handlar om att man med den här propositionen riskerar att bygga in obalanser när det gäller tillgången på information mellan traditionella medier gentemot andra aktörer, säger Jonas Millard (SD), ledamot av konstitutionsutskottet, till Altinget.

Felaktig tolkning enligt M

Millard menar att den föreslagna propositionen skulle vara utformad på ett sådant sätt att man från statligt håll skulle kunna bedöma vad som räknas till seriös journalistik. Men det är en totalt felaktig tolkning menar konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M).

–  I den föreslagna lagtexten står det att den nya regleringen av personregister ska bara gälla om det finns särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång. Sådana särskilda risker föreligger inte om registren vänder sig till en begränsad krets av användare som har ett yrkesmässigt behov av registret. Till exempel media eller personer inom rättsväsendet. Det innebär ju att den här prövningen av om registret uppfyller undantaget eller inte ska göras på registernivå. Däremot finns det ingen möjlighet att pröva om en enskild abonnent är en seriös journalist eller inte. Jag tycker att den diskussionen är helt felaktig, säger han till Altinget.

Vill se folkomröstning

Vi står bakom lagförslaget. Moderaterna är ett parti som både värnar yttrandefriheten och enskilda människors rätt att vara i fred både från staten och sina medmänniskor om man vill det.

Andreas Norlén (M)
Ordförande i konstitutionsutskottet

Nu vill Sverigedemokraterna folkomrösta i frågan. Men för att få igenom en folkomröstning i en grundlagsfråga måste minst 117 ledamöter i riksdagen stå bakom det. Sverigedemokraternas 45 ledamöter räcker inte till och därför hoppas partiet att Moderaterna ska backa dem.

– Vad jag har förstått det som i samtal med moderater så är man inte odelat positiv till det här förslaget utan det finns också en opinion emot det, säger Millard.

Men att så skulle vara fallet stämmer inte enligt Norlén. Tvärtom.

– Vi står bakom lagförslaget. Moderaterna är ett parti som både värnar yttrandefriheten och enskilda människors rätt att vara i fred både från staten och sina medmänniskor om man vill det.

Däremot har Moderaterna inte tagit ställning till folkomröstning än.

– Men att vi står bakom lagförslaget är helt tydligt. Och det gjorde även Sverigedemokraterna i utredningen som utarbetade förslaget. Det var en parlamentarisk utredning med företrädare från alla åtta riksdagspartier och det var inget parti som gick emot förslaget i utredningen, säger Norlén.

Lexbase

En av anledningarna till att regeringen valde att tillsätta en utredning och att en föreslagen proposition nu ligger på bordet är sajten Lexbase där man bland annat kan söka på personer som förekommer i brottsregistret. Jonas Millard säger att Sverigedemokraterna inte är odelat positiva till Lexbase men att det finns andra sätt att komma tillrätta med problemet.

–  Man borde kanske i stället titta på hur svenska myndigheter ska underlätta för alla och envar att få tillgång till och söka upplysningar i allmänna offentliga handlingar hos myndigheterna. Då skulle marknaden för den här typen av databaser minska, säger han.

Men inte heller i den frågan får SD stöd från Moderaterna.

– Man ska vara medveten om att polisens belastningsregister skyddas av absolut sekretess. Så är det i alla rättsstater att belastningsregister inte är allmänt tillgängliga. Då är det både ologiskt och olämpligt att privata belastningsregister fritt kan spridas på webben med nuvarande regler och det är viktigt för medborgarnas integritet att man gör en förändring här, säger Norlén.

Fortsättning följer

Än är det en bit kvar innan ett beslut kan fattas. Frågan ska beredas i konstitutionsutskottet med början i mars. Och först i maj ska kammaren rösta en första gång. Men för att en grundlagsändring ska komma till stånd krävs att två beslut fattas med ett riksdagsval däremellan. Så frågan kommer att avgöras tidigast i höst.