LSU: Regeringen prioriterar inte demokratihotet

46 procent av Sveriges barn- och ungdomsorganisationer har utsatts för hat och hot. Det kostar tid, hälsa och resurser att engagera sig under sådana förutsättningar. Regeringen plockar nu bort medel, som tidigare funnits för att stödja civilsamhällets interna arbete, från statsbudgeten. Detta riskerar att undergräva alla de ansträngningar som redan gjorts för att stärka civilsamhällets motståndskraft.

Det som nu sparas in på är alltså barn och ungas möjligheter till fri organisering, fri åsiktsbildning och fria demokratiska samtal. Det kan omöjligt vara en sund och långsiktig prioritering.

Ett långsiktigt arbete

Regeringen har sedan 2017 haft en uttalad strategi mot hat och hot. I handlingsplanen Till det fria ordets försvar utpekas journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer som särskilt utsatta. Det tog ytterligare några år innan civilsamhället inkluderades i problembilden, mycket tack vare LSU och flera andra organisationers arbete. Genom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har regeringen sedan 2019 fördelat 12 miljoner kronor till civilsamhället för att stärka den interna motståndskraften.

Med hjälp av de tillskjutna medlen har civilsamhället och ungdomsrörelsen under det senaste året kunnat kraftsamla. Vi har kartlagt utsattheten, bildat nätverk, tagit fram utbildningar och metoder, samtalat med makthavare, omfördelat interna resurser och rustat våra engagerade för att orka hantera hat och hot.

I relation till vad som står på spel är det mycket små medel som kan göra stor nytta för civilsamhällets motståndskraft och fortlevnad.

Att bygga motståndskraft mot det omfattande hat och hot som drabbar stora delar av Sveriges barn och ungdomsorganisationer och dess 640 000 medlemmar är ett långsiktigt arbete som måste få ta tid. För det kostar tid och resurser att ta fram krisplaner, att implementera rutiner och etablera stödfunktioner, skapa trygga evenemang samt utbilda förtroendevalda, personal och ideella i hur de ska agera och hjälpa varandra när de utsätts. Det här arbetet är i full gång, men kommer inte kunna fortsätta om medlen nu rycks undan.

Skydda civilsamhället

Att dra in medlen innan metoder, rutiner och kunskap har fått chans att etableras är inte bara ett oansvarigt sätt att använda statliga medel på – framför allt kommer det få stora konsekvenser för det svenska civilsamhället, för det demokratiska samtalet, och i slutändan för demokratin. När en stor del av civilsamhället, av rädsla för hat och hot, tvingas begränsa sina aktiviteter, avstå från att uttala sig och delta i det demokratiska samtalet, så krymper demokratin. Vi ser redan hur unga avslutar sina engagemang, att det blir allt svårare att rekrytera till styrelser och förtroendeuppdrag och hur barn och ungdomsorganisationer sluter sig inåt.

Det svenska politiska systemet och den svenska demokratin bygger i mångt och mycket på ideellt engagemang och ett fritt föreningsliv. Detta är nu direkt hotat och omfattade åtgärder krävs för att skydda civilsamhället från dem som vill tysta det. Men regeringens svar har hittills varit tydligt – pengarna är slut.

Budgeten avgörande

Regeringen prioriterar inte demokratihotet. I relation till vad som står på spel är det mycket små medel som kan göra stor nytta för civilsamhällets motståndskraft och fortlevnad. Det tidigare anslaget till civilsamhällets arbete mot hat och hot motsvarade 0,05 promille av den totala statsbudgeten. Det är alltså inte mycket som krävs för att civilsamhället genom engagemang och ideella krafter ska få möjlighet att bygga motståndskraft och fortsätta vara den demokratiska aktör som i över 100 år varit ett fundament för den svenska demokratin.

I höstens statsbudget är det avgörande att medel skjuts till för att stödja civilsamhället i det fortsatta arbetet. Det är en billig satsning på ett direkt hot mot den fria organiseringen och demokratin – på att skydda barn och unga som engagerar sig för att göra samhället bättre. När civilsamhället väl tystats så kommer årtionden av demokratiuppbyggnad gå förlorad. Och vad kommer det kosta samhället? Mer än 12 miljoner är vår gissning.