Debatt

LSU: Låt 16-åringar rösta – för demokratins överlevnad

DEBATT. Det är inte konstigt att engagemanget och förtroendet för politiken minskar när partipolitiken förblir en arena där unga är underrepresenterade, skriver Rosaline Marbinah, ordförande LSU. 

Unga måste inkluderas för att framtidens utmaningar ska kunna lösas på ett hållbart sätt, skriver Rosaline Marbinah (LSU). 
Unga måste inkluderas för att framtidens utmaningar ska kunna lösas på ett hållbart sätt, skriver Rosaline Marbinah (LSU). Foto: LSU
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Rosaline Marbinah
ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

I höstens val kommer förstagångsväljarna att vara färre än på länge. Nästa gång hoppas vi att de är fler än någonsin. För att samla upp ungas engagemang och stärka allas makt över sitt liv bör rösträtt och valbarhet sänkas till 16 år. Så stärker vi förtroendet för demokratin och säkrar långsiktig förankring av frågor om samhällets stora utmaningar.

Den enda faktorn som begränsar rösträtten

Rösträtten är kärnan i den parlamentariska demokratin och har varit den centrala konfliktfrågan för historiska demokratirörelser. Det är därför inte konstigt att det runt om i världen ännu finns en livfull debatt om den enda faktorn som i dag begränsar rätten att rösta, nämligen ålder.

Sverige kan bli undantaget

I februari i år beslutade Malta att öppna demokratin för fler genom att ge 16-åringar rösträtt. De anslöt sig därmed till en växande skara länder där bland annat Argentina, Skottland och Österrike ingår. För många framstår utvecklingen som naturlig. Rösträttsåldern har successivt sänkts i de flesta av världens demokratiska länder och unga deltar allt mer i samhället. I länder nära oss pågår levande försök att stärka demokratin. Norge införde sänkt rösträttsålder på prov 2011-2015 och i Estland hölls i höstas de första valen där 16-åringar röstade. Även institutioner såsom Europaparlamentet stödjer rösträtt vid 16-års ålder. Sverige riskerar snart att framstå som ett undantag från en ny global våg av demokratisering.

Unga identifierar sig alltmer med politiken 

Det är därför inte konstigt att det runt om i världen ännu finns en livfull debatt om den enda faktorn som i dag begränsar rätten att rösta, nämligen ålder.

Unga blir mer och mer involverade även här. Vi engagerar oss i föreningar och har nära till snabba kommunikationsvägar. Ungdomsbarometern visar att unga i ökande grad identifierar sig med sina politiska åsikter. För unga idag är det naturligt att ha åsikter, engagera sig ideellt och vara en del av den politiska debatten. Ofta avfärdas krav på sänkt rösträttsålder med att ”barn måste få vara barn” men om det är något som kännetecknar dagens unga generation är det just viljan och förmågan att uttrycka sina åsikter.

Sänkt rösträttsålder innebär inkludering

Vi ser allt fler konkreta exempel på hur stora samhällsutmaningar löses genom att unga inkluderas. År 2015 antogs FN:s säkerhetsrådsresolution 2250 om att inkludera unga i arbetet med fred och säkerhet och i Sverige spelar det unga civilsamhället en viktig roll för att genomföra hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Unga är viktiga aktörer i demokratin som måste inkluderas för att framtidens utmaningar ska kunna lösas på ett hållbart sätt. Sänkt rösträttsålder skulle innebära en sådan inkludering men framförallt ett erkännande av ungas delaktighet och lika värde i samhället.

Politiken måste föryngras

Samtidigt som det uppstår allt fler sätt att vara politisk förblir partipolitiken en arena där unga är underrepresenterade. Kanske är det inte konstigt att engagemanget och förtroendet för politiken minskar. Om den trenden ska förändras så demokratin blir hållbar på sikt krävs ett ömsesidigt förtroende. Politiken måste föryngras. Ett naturligt första steg är att följa med rörelsen runt om i Europa och sänka rösträttsåldern till 16 år.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00