Löfven: Sverige solidariskt med Frankrike

TERRORBEKÄMPNING. EU-länderna kommer att ge militärt stöd till Frankrike i insatserna mot IS, Islamiska staten. Det är dock oklart hur omfattande stödet kommer att bli för svensk del.

Per-Anders Sjögren

Under tisdagen begärde den franske försvarsministern Jean-Yves le Drian hjälp av övriga EU-länder i de franska insatserna mot IS, Islamiska staten, efter terrorattackerna i Paris. Frankrike stödjer sig på en tidigare aldrig använd paragraf i Lissabonfördraget – artikel 42.7 – som säger att övriga EU-länder är skyldiga att ge en stat stöd om den utsätts för ett väpnat angrepp. Sådan hjälp ska ske med ”varje till buds stående medel”.

Och under mötet i Bryssel gav de övriga försvarsministern sitt stöd till den franska begäran. Den franske ministern sade också att Frankrike inte klarar kampen mot terrorismen på egen hand, framförallt då landet är engagerat och att styrkor bundna i andra internationella insatser. Det kan därför bli tal om att begära hjälp för att avlasta de franska styrkorna utanför EU.

Ska precisera behovet

Men det är än så länge för tidigt att säga exakt hur stödet kommer att se ut från Sverige och övriga EU-länder. Det är en fråga som avgörs i bilaterala samtal mellan Frankrike och de övriga länderna.

– Frankrike har ännu inte preciserat vad de vill ha hjälp med. När de har gjort det får vi ställning till vad vi bäst kan bidra med, sade statsminister Stefan Löfven till journalister i riksdagen på tisdagen.

Det är första gången som paragrafen i Lissabonfördraget ska aktiveras. Och även om paragrafen talar om en skyldighet att ge stöd så finns ett undantag som träffar alliansfria stater, som Sverige. EU- paragrafen ”ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”. Skyldigheten är med andra ord inte absolut och det är länderna som ytterst avgör hur stödet ska gå till.

Politisk svårt att avstå 

Det politiska utrymmet för att avstå från att hjälpa en granne är dock starkt begränsat. EU:s olika paragrafer om hjälp och solidaritet mot väpnande angrepp och terrorattacker ska också läsas tillsammans med den svenska solidaritetsförklaringen. Den gäller sedan sex år och upprepades i det senaste försvarsbeslutet i våras.

Den innebär att Sverige inte ska vara passivt om en annan EU-stat eller nordiskt land angrips, och att vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Och det blir därför svårt att förvänta sig en sådan hjälp om Sverige ställer sig utanför solidariteten med andra EU-länder.

Något sådant utanförskap lär det dock inte bli allt då statsminister Stefan Löfven på tisdagen markerade att Sverige ställer sig på Frankrikes sida i kampen mot terrorismen.

På plats i Irak

Sverige är sedan tidigare engagerat i den internationella koalition som bekämpar IS. Det sker genom en svensk väpnade styrka som utbildar de trupper som strider mot IS. Styrkan finns på plats i Irak och regeringen har nyligen föreslagit att insatsen ska förlängas till att gälla under hela nästa år.

Riksdagen ska ta ställning till det förslaget senare i höst.

Dokumentation

Detta är artikel 42.7 i Lissabonfördraget

  • Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.
  • Åtagandena och samarbetet på detta område ska vara förenliga med åtagandena inom Nordatlantiska fördragsorganisationen, som för de stater som är medlemmar i denna också i fortsättningen ska utgöra grunden för deras kollektiva försvar och den instans som genomför det.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00