Forskare: Ett lobbyregister räcker inte

DEBATT. Ett lobbyregister skulle visserligen motverka den rådande obalansen mellan olika lobbyister i Bryssel, men det är långt ifrån allt som krävs, skriver lobbyingforskaren Camilla Nothhaft.

Av: Fil. Dr. Camilla Nothhaft,
Lobbyingforskare vid Lunds universitet 

Christofer Fjellner och Max Andersson har här i Altinget (9/10 respektive 19/10) debatterat ett obligatoriskt lobbbyingregister eller ej. Fjellner kritiserar de grönas förslag om en ytterligare stärkt lobbying-reglering med att hävda att reglering är onödig eftersom lobbyistens enda verktyg ändå är styrkan i de egna argumenten. Det är ett mål att sträva mot men där är vi tyvärr inte idag. Fjellner kan öppna närmaste lobbyingbok och se att lobbyisterna har betydligt fler verktyg i sina lådor. Andersson svarar Fjellners inlägg med att ett obligatoriskt register skulle motverka den rådande obalansen mellan olika lobbyister i Bryssel. Det är riktigt men bara en del av vad som krävs.

Ofrånkomligt

Ett obligatoriskt register för lobbyister är ofrånkomligt, det är nödvändigt inte bara för att möjliggöra transparens men också för att skapa en dräglig arbetsmiljö för både politiker och lobbyisterna själva i Bryssel så att de kan sträva mot att i högre grad låta såväl lobbyisternas som politikernas styrka faktiskt vara argumentet.

I Bryssel finns problem som är direkt relaterade till lobbying. Det erkänner alla, från olika politiska håll, som jag träffade i Bryssel under min nästan två månader långa observationsstudie av lobbyister och parlamentsledamöter (Nothhaft, 2017. Moments of Lobbying). Att förneka detta problem och rentav raljera över de lobbyingskeptiska som Fjellner gör är bekymrande med tanke på att han varit mitt i Bryssel som MEP ända sedan 2004.

Möten riskerar att hamna utanför reglering

Men det är inte helt enkelt. Ökad reglering av lobbyisters aktiviteter kan på ytan ses som en självklar väg till ökad transparens men det kan inte tas för självklart och räcker inte som enda verktyg. Utifrån min egen forskning (Nothhaft, 2017. Moments of Lobbying) kan jag se att det finns en risk att ökad reglering leder till att ännu fler kontakter mellan lobbyister och politiker sker på sätt som hamnar utanför möjlig reglering då den inte är definierad enligt vad regleringen ser som lobbying, det vill säga schemalagda möten. Jag kunde se att lobbyister och politiker har möten på minst sex ytterligare vis för att diskutera politik.

Förstärkningen enbart positiv

Den förstärkning av lobbying-regleringen som skedde 2014 är enbart positiv och ett steg i rätt riktning. Bland annat såg man i parlamentet till att de tidigare ledamöterna som idag arbetar som lobbyister också ska registrera sig som lobbyister. Det skapar ökad känsla av rättvisa hos de lobbyister som inte haft privilegiet av att ha tjänstgjort som parlamentsledamöter. De nya regleringarna strävar också mot att skapa incitament för lobbyisterna så att det ska underlätta deras arbete att vara registrerade. Bland annat är det nu lättare för registrerade lobbyister att samarrangera event i parlamentet. Detta är också nödvändigt. Om regleringen ska fungera måste den ses som positiv och inte en börda.

Det viktigaste är dock att den tredje statsmakten får göra skäl för sitt namn och stöd för att utföra sitt uppdrag på riktigt: att bjuda in medborgarna till att vara delaktiga i EU:s politiska arbete genom att vara ständigt närvarande, förklara och förtydliga vad olika delar i lagförslagen får för praktisk effekt och framför allt vad de innebär på ett djupare ideologiskt plan.

Forrige artikel Hamilton: Nu får det vara nog. Nej till ännu en ”timeout” från riksdagen Hamilton: Nu får det vara nog. Nej till ännu en ”timeout” från riksdagen Næste artikel Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet Alliansen: Vi vill enas brett kring mediestödet