18 september 2020 kl. 04:00
Ljusare prognos för statens finanser – men fortfarande 200 miljarder minus
PROGNOS. Ekonomistyrningsverket har en positivare bild av svensk ekonomi nu än i juni. Men underskottet i det finansiella sparandet i offentlig sektor kommer ändå att vara 204 miljarder år 2020. Och Maastrichtskulden passerar skuldankarets övre nivå.
Johan Manell
Nyhetschef och redaktör Altinget Rikspolitik (föräldraledig)Fakta
ESV:s septemberprognos
BNP – procentuell utveckling
2019: +1,32020: -4,4
2021: +3,9 (+4,3)
Finansiellt sparande – miljarder kronor (offentliga sektorn)
2019: +22
2020: -204
2021: -83 (-160)
Finansiellt sparande – procent av BNP (offentliga sektorn)
2019: +0,4
2020: -4,2
2021: -1,6 (-3,1)
Strukturellt sparande – procent av potentiell BNP (offentliga sektorn)
2019: -0,3
2020: -1,8
2021: 0,0 (-1,5)
Maastrichtskuld – procent av BNP
2019: 35,2
2020: 40,9
2021: 39,2 (40,7)
(Siffrorna inom parentes 2021 är ESV:s preliminära uppskattning av återstartspaketets effekter)
Källa: Ekonomistyrningsverket
Fakta
Maastrichtskulden
Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, landsting och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastricht-fördraget.Källa: Riksgälden
Regeringens stödåtgärder har kostat mindre än väntat. Men den finanspolitiska offensiven får ändå konsekvenser för statens finanser. I juni beräknade Ekonomistyrningsverket (ESV) att underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande
RikspolitikVill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget rikspolitik får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
