Kommunsverige styrs av män 

Av landets 290 kommuner har 197 en man som kommunstyrelseordförande (KSO), endast 93 har en kvinna på posten. 

– Det är en strukturell fråga helt enkelt. Man kanske inte får samma stöd att tacka ja, man kanske inte blir tillfrågad lika många gånger som män blir, säger Lisa Dahlberg (S), KSO i Marks kommun, till Altinget.

Läs också: Ojämställt i S och M i kommunerna 

Det är inte alltid att det är viktigt för att särskilda frågor kommer upp. Men vi är 50 procent av befolkningen så vi ska också ha en del av makten.

Lisa Dahlberg (S), KSO i Marks kommun.
Om att det behövs fler kvinnor i kommuntoppen.

De KSO som Altinget har pratat med är eniga om att det är ett problem att statistiken ser ut som den gör.  

– Det ska spegla samhället och jag tycker att det är jätteviktigt att vi har jämställd fördelning på uppdragen, säger Anna-Karin Skatt (S), KSO i Tidaholms kommun. 

Kan påverka inriktningen

Men när det gäller om det innebär någon skillnad i praktisk politik om det är en man eller kvinna går åsikterna isär. 

– Visst har det betydelse, säger man någonting annat så ljuger man eftersom kommunstyrelsen ordförande har den roll den har, säger Sven Tornberg (C), KSO i Haparandas kommun. 

– Det är olyckligt om det blir för mansdominerat eller kvinnodominerat. Man ser nog lite olika på vissa saker, därför tycker jag att det är bra att det finns med samma antal men däremot är jag inte för att man ska kvotera, säger Ann-Charlotte Stenkil (M), KSO i Varbergs kommun. 

– Det är inte alltid att det är viktigt för att särskilda frågor kommer upp. Men vi är 50 procent av befolkningen så vi ska också ha en del av makten, säger Lisa Dahlberg. 

Andelen kvinnor har minskat 

I ett längre perspektiv går det åt rätt håll, men den kortsiktiga trenden är att det går bakåt. År 1994 var förhållandena mellan män och kvinnor i kommuntoppen 85-15. Andelen kvinnor som KSO ökade därefter i varje val fram till och med 2014, då det var 37 procent kvinnor. Men 2018 sjönk andelen till cirka 32 procent.

Något exakt svar på varför det ser ut som det gör finns inte. Kommunalråden Altinget har varit i kontakt med presenterar flera olika förklaringar. 

En är att det finns strukturer som hindrar kvinnor från toppositioner.  

– Det kan vara uppbyggda strukturer som har gjort det svårt för kvinnor att ta de positionerna, säger Anna-Karin Skatt.

Läs också: Grafik: Så ser styrena i kommunerna ut 

En annan är att det är fler män som engagerar sig politiskt. 

– När vi satt och skulle dela upp styrelser och nämnder hade vi i vår kommun och vårt parti väldigt få kvinnor som var beredda att ställa upp, säger Sven Thornberg. 

– I många partier är det så att man har flest män som medlemmar och aktiva, säger Boel Godner (S), KSO i Södertälje kommun. 

SKL jobbar aktivt 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ett kongressbeslut att särskilt stödja kvinnor som är toppolitiker och arbetar också för att antalet kvinnor på ledande positioner ska öka.  

– På något sätt har vi ju misslyckats då, säger Lena Lindgren, projektledare på SKL, när hon får höra att andelen kvinnor har minskat. 

Men SKL försöker samtidigt att arbeta för en långsiktig förändring. Genom att hålla workshops för kvinnor som är toppolitiker och att lyfta statistiken försöker organisationen att putta partierna i rätt riktning. För det är fortfarande hos partierna som bollen ligger. 

– Det är en balansgång för oss som medlemsorganisation. Vi kan stötta de här kvinnorna men ytterst är det partierna som kan påverka, säger Lena Lindgren. 

Lösningar 

Det finns också en samsyn kring att det inte är uppdraget i sig som inte passar kvinnor, utan att det helt enkelt bara behövs insatser från partierna och enskilda företrädare för att få till en förändring.  

– Det är viktigt att man är en god mentor när man har de här typen av uppdrag, att man uppmuntrar kvinnor att ta de här positionerna och att partierna utbildar sina medlemmar så att de får rätt förutsättningar, säger Ann-Karin Skatt. 

– Det handlar om att värva nya medlemmar, det är svaret på det mesta. Partierna måste vara stora och starka för att kunna ha ett bra urval av politiker, säger Boel Godner. 

– Partierna har ett jättestort ansvar att visa att man är representativa för befolkningen, säger Lisa Dahlberg. 

– Jag är övertygad om att det finns massa duktiga kvinnor. Det är viktigt att partierna breddar och grundar för att kvinnor ska känna sig mogna och färdiga att ta på sig rollen som KSO. Man kan inte slängas rätt in från ingenstans. Därför är det viktigt att man har lite påläggskalvar som kan sitta i något bolag eller nämnd innan man går upp och tar helhetsansvaret som KSO, säger Ann-Charlotte Stenkil.