Kommunerna suktar efter statens pengar – men det lär kosta
KOMMENTAR. SKL vill att kommunsektorn ska få del av miljardöverskotten i statens finanser. Men det innebär minskat självbestämmande för kommunerna. Dagens uppdelning mellan stat och kommun är inte ändamålsenlig.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareLystna blickar kastas från olika håll på de goda statsfinanserna. Nu senast från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ordföranden Anders Knape vill att man ser den offentliga
Kommunsektorns balanskrav
innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för följande kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott de närmaste följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket. De andra två är utgiftstaket och överskottsmålet.
Kriserna bakom den låga statsskulden
Statsfinanserna har inte alltid varit lika gynnsamma som i dag utan det var en lång rad av kriser som banade vägen för dagens asketiska syn på offentliga finanser. Statsskulden är väldigt liten historiskt sett. Den motsvarar cirka 26 procent av BNP. Man får gå tillbaka till 1970-talet för att vara med om en lika låg statsskuld. Då var Sverige ett land som hade byggt ut välfärden snabbast i hela världen. Sverige andades framtidsoptimism och tilltron till offentliga utbyggnad skulle lösa samhällsproblemen var stor.
Kostnadskris
Sedan dess har det varit en kostnadskris i slutet av 1970-talet med flera devalveringar av kronan. Avregleringar och köpfest följde under 1980-talet där skuldsättning såg som en självklar lösning på både privatekonomiska och samhällsekonomiska problem.
Krisernas kris
Krisernas kris kom i början på 1990-talet. Bank, fastighet, krona, och statsfinanser kollapsade. Nationalekonomerna la sina pannor i djupa väck och räknade ut när svenska staten skulle gå i konkurs.
Persson griper in
Dåvarande finans och senare statsminister Göran Persson svarade med att göra en ytterst aggressiv sanering av statsfinanserna. Därefter har ekonomin överlag tuffat på i god takt jämfört med övriga Europa. Millenniekrisen och den globala bankkrisen 2008 klarade Sverige bra jämfört med många andra länder.
Statsskulden är i dag 1 100 miljarder. Om den hade varit lika hög i förhållande till BNP i dag som den var i mitten av 1990-talet hade den i stället varit 3500 miljarder.