Högre anslag krävs till försvaret

FÖRSVAR. Om de politiska målet om ett starkare försvar ska nås krävs mer pengar. Det konstaterar Försvarsmakten i en rapport. Regeringen har kallat till samtal med anledning av rapporten och inför mötet på onsdagen pekar Folkpartiet på att det nu krävs kraftiga anslagsökningar.

Per-Anders Sjögren

I våras lämnade den parlamentariska försvarsberedningen en rapport som är en viktig del inför det kommande försvarsbeslutet nästa år. Beredningen pekade på att det säkerhetspolitiska läget har blivit sämre och att det behövs ett starkare försvar liksom ökade anslag till förbanden och utveckling av nytt materiel. Beredningen landade i att det behövs en stegvis förstärkning av anslagen till förband och materiel under de kommande tio åren och att anslaget ska vara runt 5,5 miljarder kronor högre år 2024.

Men i den rapport som Försvarsmakten lämnade på tisdagen, som svar på beredningens slutsatser, konstaterar ÖB Sverker Göranson att hoten i närområdet har ökat och att de ekonomiska förutsättningarna inte är tillräckliga om försvaret ska utvecklas såsom politikerna vill – varken på kort eller lång sikt.

Ambitionshöjning kräver mer pengar

– Pengarna räcker inte till de ambitioner som försvarsberedningen har gett uttryck för, sade Göranson i en kommentar.

På onsdagen kommer regeringen att ha ett möte med Alliansen med anledning av rapporten – ett möte som har varit inplanerat sedan tidigare.

FP-ledaren Jan Björklund säger nu att det krävs en rejäl förstärkning av anslagen, framförallt med anledning av ett allt mer aggressivt Ryssland. Exakt hur mycket som behövs är oklart, och FP-ledaren efterlyser en precisering från ÖB, både när gäller anslagens storlek och tidsramen för ökningen.

Miljardbelopp krävs

Sverker Göranson har tidigare i år sagt att det krävs 3-4 miljarder extra varje år, men enligt Björklunds bedömning krävs det sannolikt ännu större tillskott utöver dem som Försvarsberedningen lagt fram och de belopp som ÖB nämnt tidigare.

– Riksdagen måste vara beredd att skjuta till mångmiljardbelopp till försvaret, sade Björklund på en pressträff på tisdagen

 I annat fall är det i realiteten en nedrustning, enligt Björklund.  Det handlar inte bara om att stärka försvaret på lång sikt utan också i närtid, vilket innebär i slutet av 2018 eller i vart fall före 2020, enligt FP-ledaren.

Inför mötet på onsdagen förväntar sig Folkpartiet en plan hur man under våren ska hinna fatta ett riksdagsbeslut om den inriktningsproposition som regeringen ska lägga fram. Det krävs för att Försvarsmakten ska få politiska signaler för hur verksamheten ska planeras, poängterar Allan Widman (FP), ordförande i försvarsutskottet.

Svårt att hålla tidsplan

– Varje försening i processen innebär att Försvarsmakten står utan både politisk styrning och anslagsökningar, säger Widman till Altinget.

Samtidigt har statsminister Stefan Löfven flaggat för ett nyval den 22 mars nästa år och därmed blir det svårt att hålla tidplanen om ett beslut i riksdagen under våren, enligt Widman

– Det ser mörkt ut. Det måste man vara realistisk och säga. Jag har väldigt svårt att se hur det ska materialiseras, säger Widman.

Nämnda personer

Allan Widman

Landshövding Kalmar län
jur. kand. (Lunds uni., 1991), officersutbildning (Officershögskolan, 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00