Forskare: Kvinnliga experter saknas i nyheterna

Nyheter handlar om att välja och fortfarande är kvinnors liv och erfarenheter inte lika intressanta för nyhetsmedierna. Detta är ett globalt fenomen som uppmärksammades redan 1995 då FN:s medlemsländer antog den så kallade Pekingplattformen, den globala handlingsplanen för jämställdhet. Medierna pekades då ut som ett av tolv områden där det krävdes handling från statsmakter, civilsamhället och medier för att uppnå jämställdhet. Pekingplattformen slår fast att för att uppnå jämställdhet i samhället behöver kvinnor få höras och synas i samma utsträckning som män, och medierna har ett ansvar för att motverka könsstereotypa skildringar.

Både ämnen och roller i nyheterna är fortfarande könsmärkta.

Då, 1995, var andelen kvinnor i det globala nyhetsflödet bara 17 procent, enligt den globala nyhetsstudien Global Media Monitoring Project (GMMP) som genomförs vart femte år. Sedan dess har utvecklingen gått långsamt framåt, globalt är det nu 25 procent kvinnor i nyheterna. Sverige, ett av världens mest jämställda länder, har länge haft runt en tredjedel kvinnor i nyheterna. Det är först i den senaste GMMP-studien från i höstas som nu presenterats, som en tydlig förändring skett för Sveriges del, med 38 procent kvinnor i press-, radio- och tv-nyheter.

”Männen dominerar fortfarande”

Fortfarande finns det dock arbete kvar att göra på redaktionerna. Både ämnen och roller i nyheterna är fortfarande könsmärkta. Svenska journalister är fortsatt dåliga på att hitta kvinnliga experter, bara 21 procent av intervjupersoner i expertroller är kvinnor. Äldre kvinnor lyser med sin frånvaro, ämnen som brott och våld handlar fortfarande oftast om män och enda yrkeskategorin som är numerärt jämställd handlar om celebriteter eller kulturpersoner. Jämställdheten på redaktionerna har blivit bättre, men männen dominerar fortfarande i dagspressens ägarstyrelser.

Utvidga yttrandefriheten

Även politiker och beslutsfattare kan göra mer. Ökad jämställdhet i medierna handlar inte om en inskränkning av pressfriheten, utan om att utvidga yttrandefriheten. Genom att följa och agera utifrån de globala åtaganden om medier och jämställdhet som Sverige skrivit under kan representationen i nyheterna breddas och könsstereotypa skildringar motverkas.

Det handlar också om att skapa förutsättningar för att samla in könsuppdelad statistik från mediehusen gällande innehåll och organisation, som är jämförbar över tid för att kunna följa utvecklingen. Till sist krävs ökad forskning om mediernas roll för jämställdheten.