Forskare: Danmark kan fortfarande hamna på samma slutresultat som Sverige

TÅLAMOD. Slutresultatet för Sveriges, Norges och Danmarks olika coronastrategier lär växa fram i etapper, och facit kan visa sig bli likadant för alla tre länderna. Forskare menar att nyckeltalen tyder på att Sverige har klarat sig bättre än befarat.

Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Av: Martin Mauricio

Trots att de tre skandinaviska regeringscheferna har satsat på olika strategier i kampen mot covid-19 är det fortfarande möjligt att Sverige, Norge och Danmark slutar på någorlunda samma antal döda och intensivvårdade.

Det kommer bara att hända i olika tempo, bedömer två forskare.

Med 544 aktuella intensivvårdade och över 1 500 döda vid dagens datum råder dock inget tvivel om att Sveriges mindre restriktiva nedstängning hittills medfört ett mer omfattande utbrott av viruset.

Norge har i skrivandets stund 67 patienter som intensivvårdas och 148 coronarelaterade dödsfall. I Danmark är motsvarande siffror 87 och 346.

– En omedelbar logisk slutsats av statistiken är givetvis att strategin fungerat sämre i Sverige, och det är möjligt att det stämmer, säger Søren Riis Paludan, professor i virologi och immunologi vid Aarhus universitets institut för biomedicin.

Den bedömningen delar Christian Wejse som är avdelningsläkare på Aarhus universitetssjukhus och forskar om global hälsa vid Aarhus Universitet.

Men enligt honom är det faktiskt ”imponerande” att den svenska strategin inte lett till ännu större smittspridning och därmed ännu brantare kurvor för antalet dödsfall och intensivvårdade.

– Jag måste erkänna att jag i mitt stilla sinne tänkt att det här lika gärna kunde gått helt galet för svenskarna. Men det tycker jag inte att man kan säga att det har, säger han.

Søren Riis Paludan och Christian Wejse har tillsammans med Altinget tittat på de tre skandinaviska ländernas coronastatistik och värderat hur de tre länderna placerar sig i förhållande till varandra.

Artikeln fortsätter efter grafiken.

 

Danmark har nått toppen

Det är åtta dagar sedan Danmarks statsminister Mette Fredriksen (S) på ett pressmöte kunde berätta att statistiken i Danmark ”är bättre än vi vågat hoppas på”.

Det ser faktiskt ut som att epidemin har nått sin kulmen i både Danmark och Norge, tror Christian Wejse.

– Det ska man kanske vara försiktig med att säga nu när vi långsamt börjar öppna upp landet igen, vilket potentiellt kan leda till ökad smitta, men det är den ögonblicksbild vi ser nu, säger han.

Men trots att Danmark och Norge har nästan lika stor befolkningsmängd och har följt nästan identiska coronastrategier så har norrmännen färre intensivvårdade och antalet coronarelaterade dödsfall är mindre än hälften, jämfört med Danmark.

Enligt Søren Riis Paludan är det svårt att säga vad skillnaden beror på.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att övertolka det. De två kurvorna följer varandra, men med en liten förskjutning. Utvecklingen följer samma mönster, medan den i Sverige är helt annorlunda, säger han.

Svensk statistik bättre än befarat

Men även om de svenska talen sticker ut i jämförelsen har det alltså inte gått så illa som man kunde ha befarat, menar Christian Wejse.

I början av mars utarbetade Statens serum institut, Danmarks smittskyddsorgan, en prognos för antalet intensivvårdspatienter baserat på antalet fall i norra Italien. Enligt den prognosen borde Danmark i dagsläget ha drygt 1 400 intensivvårdspatienter.

Hade en motsvarande prognos gjorts för Sverige så hade man förmodligen förväntat sig åtminstone ett par tusen intensivvårdsinlagda i mitten av april, men sanningen är att man inte ens är uppe i hälften av vad man förväntade sig i Danmark, förklarar han.

– Det har gått värre i Sverige än i Danmark, men i jämförelse med hur det tett sig på andra platser så är det inte särskilt dramatiskt.

I praktiken tyder det på att den svenska kurvan också närmar sig sin kulmen.

– Det kan vara för tidigt att fastslå, men den exponentiella utvecklingen i den svenska statistiken ser rimlig ut. Kurvorna är platta, även om de såklart ligger på en betydligt högre nivå, menar han.

Slutresultatet kan bli likadant

Både Søren Riis Paludan och Christian Wejse bedömer att antalet coronarelaterade dödsfall och i synnerhet antalet intensivvårdade patienter utgör de centrala nyckeltalen, när det senare ska fällas en dom över de tre ländernas strategier.

Just nu är det dock viktigt att ta höjd för att Sverige har nått längre på sin epidemikurva, eftersom de inte gjort lika mycket för att bromsa smittan, förklarar Søren Riis Paludan.

– Därför kan vi alltså inte veta om det är ett allvarligare förlopp, eller om det bara är påskyndat. Det är inte omöjligt att Danmark och Norge i slutänden hamnar på samma plats som Sverige, säger han.

Sverige kan komma ur epidemin snabbare

Om Sverige klarar att hålla sjukvårdskapaciteten under kontroll, särskilt antalet intensivplatser, kommer man antagligen att komma ur epidemin snabbare.

– Jag skulle säga att vi kommer fortsätta att se en höjning i statistiken, men också en mer drastisk nedgång av kurvan och ett snabbare avslut än i Danmark och Norge, säger Søren Riis Paludan.

Det håller Christian Wejse med om.

– Det kan vara så att vi i Danmark slutar på ett resultat som liknar svenskarnas i fråga om dödsfall och antal intensivvårdspatienter, men vårt resultat ekonomiskt kommer att bli väsentligt allvarligare eftersom vi har genomfört en mycket dyrare uppbromsning, säger han.

Han befarar att de totala kostnaderna på andra sidan epidemin kommer att få politikerna att ta fram sparbössan och att sjukvården ”återigen riskerar att bli ett besparingsområde”.

– Jag minns de senaste tio åren då man har sparat och sparat på den danska sjukvården. Det har inte funnits pengar till något, och jag befarar att det kommer att inträffa igen, säger han.

Domar i omgångar

Frågar man Søren Riis Paludan så kan den första domen om strategierna egentligen först fällas om fyra till fem månader.

– Men det kan komma en sekundär dom om vi får en andra och kanske en tredje våg av epidemin, säger han och fortsätter:

– Här blir frågan om några länder kommer att drabbas mindre eftersom man byggt upp en större flockimmunitet bland befolkningen. Således kan det bli flera bedömningar efter hand.

Flockimmunitet är teorin om att en virusinfektion kan ge med sig om en tillräckligt stor del an befolkningen smittas, utvecklar antikroppar och därmed uppnår immunitet så att smittan inte kan föras vidare.

Statsepidemiolog Anders Tegnell sa på en pressträff den 16 april att antalet covid-19-smittade i Stockholm snart är på en så pass hög nivå att området snart kommer att känna effekterna av en begränsad flockimmunitet.

Andra halvleken kan ändra bilden

Forskning visar att flockimmunitet uppstår när cirka 60 procent av en befolkning har haft smittan, men att mindre än så också kan göra skillnad, bedömer Christian Wejse.

– All immunitet hjälper till att begränsa en ny våg, så svenskarna kommer vara betydligt bättre rustade mot en ny våg om de visar sig ha betydligt fler immuna än vad vi har i Danmark, säger han.

I Danmark och Norge är det däremot inte osannolikt att man kan lyckas stänga ner de sista infektionskedjorna.

– Om det händer så blir nästa utmaning att undvika att få en ny omgång av smittan från utlandet. Och det kan bli riktigt svårt. Man kan med enkelhet föreställa sig att svenskarna är bättre rustade för att hantera en sekundär import av smittspridningen.

Artikeln är uteslutande baserat på statistik till och med den 18 april 2020. Statistiken uppdateras antingen dagligen eller regelbundet på de svenska, norska och danska myndigheternas respektive hemsidor.

- - -

Artikeln är översatt från danska av Amanda Bergland. Artikeln publicerades för första gången på Altinget.dk den 19/4 2020.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00