Fler brott ska straffas tidigt

RÄTTSVÄSEN. Det ska bli lättare att komma åt organiserade brott. Regeringens utredare föreslår att en rad brott ska straffas i ett tidigare skede, vilket gör att polisen kan ingripa snabbare.

Per-Anders Sjögren

I sitt valmanifest understryker Alliansen att den vill skärpa kriminaliseringen av brott som är vanliga inom den organiserade brottsligheten. Den frågan har också utretts sedan februari 2013 och nu har regeringens utredare Petter Asp, professor i straffrätt, lagt fram ett lagförslag.

Slutsatsen är att fler brott ska straffas i ett tidigare skede än i dag. Det gäller särskilt brott med hot- och våldsinslag och en rad ekonomiska brott som utpressning, vapenbrott, övergrepp i rättssak och grova skattebrott.

Förslaget innebär att fler brott ska straffas redan som förberedelse, försök samt stämpling till brott – som exempelvis innebär att man kommer överens om att begå ett brott.  

Med utredarens förslag ska stämpling och förberedelse till brott även kunna ge länge straff än i dag.

Fakta
Förslagen från utredaren
  • Försök, förberedelse och stämpling till övergrepp i rättssak, grovt och synnerligen grovt vapenbrott ska kriminaliseras.
  • Förberedelse och stämpling till grov trolöshet mot huvudman, grov oredlighet mot borgenär kriminaliseras.
  • Även stämpling till grovt olaga tvång, grov utpressningen, grov stöld, grovt bedrägeri, grov förskingring och grovt skattebrott ska straffas.
  • Stämpling till grovt våld, hot och förgripelse mot tjänsteman blir straffbart.
  • Straffskalan för förberedelse och stämpling till brott skärps. I fler fall ska det vara möjligt att gå över den begränsning på två års fängesle som gäller enligt dagens regler.

Asp har även granskat om det går att bygga ut reglerna för att straffa den som har anknytning till organiserade brott och som låter bli att avslöja eller hindra brotten. Men enligt utredaren är det svårt att utvidga reglerna om underlåtenhet att avslöja brott och något förslag om detta läggs inte fram. Och det finns ett bärande skäl till det:

- Man kan inte rimligen kräva att en person ska avslöja brott om det innebär att personen utsätter sig själv för livsfara. Och sådana risker är allmänt förknippade med att avslöja organiserad brottslighet, sade Asp när han presenterade sina förslag.

Däremot ska de som har ledande positioner i en kriminell sammanslutning, och har makt att bestämma, kunna dömas för underlåtenhet att hindra ett brott, enligt förslaget. Det gäller underlåtenhet att hindra brott som exempelvis mord, grov misshandel och människohandel.

Ett annat förslag gäller när brott ska klassificeras som grovt – och därmed ge längre straff. Enligt förslaget ska domstolarna ta hänsyn till om de som hotar en person har anspelat på att de har en organisation som är beredd att använda våld och vapen bakom sig.

Konsekvensen av utredningens förslag blir att kostnaderna ökar något då fler fall kan tas till domstol. Men detta ryms inom de befintliga anslagen, enligt utredarens bedömning..

Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft den 1 oktober 2015.

 

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00