Finansministern vill ha bättre tillväxt

– Efter finanskrisen har det stått still. Det beror på att vi har haft svag produktivitetsutveckling. BNP har vuxit därför att vi har fått fler invånare inte för att vi producerar varor och tjänster på ett smartare sätt, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade regeringens vårproposition på en pressträff.

Att får fart på produktiviteten är avgörande menar Andersson.

– För att kunna få upp välfärden måste vi få upp produktiviteten.

Sverige får hjälp från framför allt Europa och USA.

– Vi ser att vi kommer att få bättre draghjälp från omvärlden framöver.

Finansministern målade upp en bild av svensk ekonomi som sakta återgår till mer normala förhållanden med balans i offentliga finanser, positiva produktivitet, inflation istället för deflation, och sjunkande arbetslöshet.

Magdalena Anderson nämnde tre fokusområden för regeringens ekonomiska politik.   

– Vi ska koppla ett fast grepp om de offentliga finanserna. Det andra är att höja sysselsättningen. Det tredje handlar om att öka framtidsinvesteringar, sade hon och nämnde bland annat skola och klimatomställning.

Draghjälp från låg ränta och lågt oljepris

Bakgrunden till återhämtningen i svensk ekonomi är bättre förutsättningar för den globala ekonomin.

– Mer expansiv penningpolitik och lågt oljepris sätter fart på de avancerade ekonomierna, sade hon men påpekade att måna av bekymren i Europa kvarstår.

– Arbetslösheten kvar på mycket höga nivåer i Europa. Det är stor skillnad mellan länderna. I Sydeuropa brottas man med arbetslöshetssiffror på runt 20 procent.

Hon är även bekymrad över att den svenska arbetslösheten, som har stabiliserat sig på en hög nivå – runt åtta procent.

En stor del av regeringens reformer handlar därför om att försöka stärka konkurrenskraften och få ned arbetslösheten.

Mer pengar till skola och högskola

Här menar finansministern att utbildning är avgörande.

– Vilka föräldrar man har spelar allt större roll för ens resultat i skolan, sade hon och pekade på att det blivit allts större skillnad i resultaten mellan olika skolor och att gymnasieutbildning är en vattendelare för ungdomars möjligheter att få jobb.  

– För ungdomar utan gymnasieutbildning är det nästan 40 procent arbetslöshet

Utbildningsreformerna består bland annat av 6500 fler utbildningsplatser i år på universitet och högskola.

– Det är en rejäl utbildningssatsning i den här budgeten, sade hon

– Aldrig förr har så många ungdomar velat läsa vidare på högskola.

Andra åtgärder är tidiga insatser och mer personal. Hon nämnde också regeringens tidigare löfte om 3 miljarder till att höja lönerna för lärare, men att den reformen inte är med i vårbudgeten.

Järnvägsunderhåll och riskkapital

När det gäller investeringar för att höja produktiviteten och stärka konkurrenskraften nämnde hon att regeringen föreslår mer pengar till underhåll av järnvägar och pengar för att underlätta för små och medelstora företag att få lån.

Men de största utgiftsökningarna beror inte på reformer utan på utvecklingen i ekonomin i stort. Räntorna på statsskulden ökar på grund av att kronan blivit svagare. Ökade utgifter för sjukpenning beror på ökade sjukskrivningar.