FI: Jämställdhet handlar inte enbart om representation

Av: Carmen Blanco Valer
Riksdagskandidat och Antirasistisk talesperson, Feministiskt initiativ

Vid valet år 1994, fick Sveriges riksdag 41,3 procent kvinnor och blev därmed parlamentet i världen med bäst kvinnorepresentation. I dag är 43,6% av riksdagsledamöterna kvinnor.

Handlar inte bara om representation 

Jämställdhet handlar dock inte enbart om representation, utan främst om makt och inflytande. Den alltför stora fokusering på representation och kvantitativ jämställdhet kan ske på bekostnad av kvalitativ jämställdhet, som innebär lika förutsättningar för att utföra sina politiska uppdrag oavsett kön.

Flera rapporter har genom åren visat på dessa jämställdhetsbrister inom riksdagen. I juni 2017 kom en intervjustudie under namnet Riksdagsledamöters erfarenheter och upplevelser av jämställdhet i riksdagen som visar på hur kvinnor utsätts för härskartekniker och kränkande behandling. Jan Schermans undersökning i dokumentären Hotet inifrån visar på hur kvinnor genomgående får mindre stöd och i högre utsträckning drabbas av hat och hot.

#metoo gäller även den politiska arenan

Uppropet följdes av 250 vittnesmål som visade hur uttrycken för ojämställdheten verkade genom härskartekniker, verbala kränkningar, handgripliga sexuella trakasserier och övergrepp på de politiska arenorna.

Men det var #metoo-uppropet #imaktenskorridorer som fick medborgare att häpna över ojämställdheten inom Sveriges riksdag. Upproret som publicerades den 17 november 2017 blottade hur även de politiska arenorna är otrygga miljöer om du är kvinna. Där visades att förutsättningarna för att kunna utföra folkets mandat inte är desamma för de kvinnliga riksdagsledamöterna, som för de av manligt kön.

Uppropet undertecknades av 1300 kvinnopolitiker. Tidigare och nuvarande riksdagsledamöter, politiker verksamma inom kommuner och landsting, medlemmar i de politiska partierna samt i politiska ungdomsförbund. Uppropet följdes av 250 vittnesmål som visade hur uttrycken för ojämställdheten verkade genom härskartekniker, verbala kränkningar, handgripliga sexuella trakasserier och övergrepp på de politiska arenorna.

En patriarkal struktur genomsyrar

Detta upprop, tillsammans med andra under #metoo och den rörelse som tog form, satte ord, namn och ansikten på hur patriarkat verkar i olika miljöer. Samtidigt visade de att sexuella kränkningar och övergrepp inte handlar om ”goda” eller ”onda” individer, dåliga attityder och beteenden, låg eller hög utbildningsnivå, viss etnicitet eller religiös inriktning. Utan om en patriarkal struktur som genomsyrar alla samhällsområden inklusive folkvalda organ.

Feministiskt initiativ bygger sin analys på att fokusera på patriarkat som en struktur, inte på individer eller bara på konsekvenserna patriarkatet orsakar och bäddar för. Vidare anser vi att jämställdheten inte uppnås genom att bara fokusera på kön, utan genom ett övergripande normkritiskt arbete.

Tillämpa normkritik inom riksdagsarbetet

Att tillämpa normkritik och intersektionella perspektiv inom riksdagsarbetet skulle bidra till att genomskåda hur patriarkatet bäddar för kränkande behandling och finner många mekanismer att verka genom, och inte minst hur strukturer samverkar och förstärks av andra maktstrukturer. Därmed inses att riksdagsledamöternas förutsättningar för att leda de demokratiska processerna påverkas inte bara av deras kön utan även av deras sexuella läggning, sexuella identitet, etnicitet och pigment, funktionsvariationer etcetera. 

Något som i slutändan påverkar och försvårar demokratin även i det officiella demokratiska högsätet: riksdagen.