EU-länderna och Europaparlamentet överens om nästa års budget

Efter långa förhandlingar kom EU:s medlemsländer, Europaparlamentet och EU-kommissionen sent under måndagskvällen till slut överens om hur EU ska använda sina pengar nästa år.

Sammanlagt är det 168,69 miljarder euro som fördelats ut på områden som bland annat klimat, forskning och jordbruksstöd.

– Nästa års budget ökar stödet till EU:s prioriteringsområden och de program som har uppnått de bästa resultaten. Det garanterar också en realistisk strategi som tar hänsyn till skattebetalarnas intressen och behovet av att klara av de nya utmaningarna som kan uppstå 2020, säger Kimmo Tiikainen, statssekreterare i Finlands finansministerium som har förhandlat EU-budgeten på medlemsländernas vägnar.

Mer till klimatet

Ett av de viktigaste kraven från Europaparlamentet har varit extra medel till klimatområdet. Det kravet har EU-kommissionen och medlemsländerna delvis gått med på. Parlamentarikernas krav innebar två extra miljarder euro utöver EU-kommissionens befintliga budgetförslag för klimatåtgärder. I den slutliga budgeten har pengarna till klimatåtgärderna höjts med 500 miljoner euro, vilket innebär att 21 procent av den totala budgeten kommer att gå till klimatåtgärder.

Av detta får Lifeprogrammet som bekämpar klimat- och miljöförändringar, 589,6 miljoner euro. Forskningsprogrammet Horizon 2020 får 13,49 miljarder euro som bland annat ska användas till forskning på klimatområdet.

Här är några av punkterna i den nya budgeten:

• En stor budgetkaka går till de europeiska jordbrukarna som sammanlagt kan se fram emot 58,12 miljarder euro.
• 2,36 miljarder euro har tilldelats flykting- och migrationsområdet samt bevakningen av EU:s yttre gränser. Konkret kommer medlen gå till Asyl-, Migrations- och Integrationsfonden, Fonden för intern säkerhet och de organ som är aktiva inom detta område (Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningen (Frontex), EASO, eu-LISA).
• I ett försök att möta utmaningarna med den höga ungdomsarbetslösheten i några av medlemsländerna i Sydeuropa har 145 miljoner euro tilldelats Ungdomssysselsättningsinitiativet.
• Som konsekvens av Turkiets nuvarande relation med EU har medlemsländerna, Europaparlamentet och EU-kommissionen valt att sänka föranslutningsfonderna till Turkiet med 85 miljoner euro. Istället får länderna på västra Balkan mer pengar.
• 58,65 miljarder euro går till de europeiska struktur- och investeringsfonderna där de fattigaste länderna kan få hjälp för att kompensera för de ekonomiska skillnaderna som råder mellan medlemsländerna.
• 255 miljoner euro avsätts till att ge europeiska verksamheter incitament för samarbete kring utveckling av försvarsprodukter och teknologi.
• Unga européer som gärna vill ha EU-stöd för sin utbildning kan glädja sig åt att utbildningsprogrammet Erasmus+ får 2,89 miljarder euro, en ökning med 3,6 procent jämfört med 2019-budgeten.

Smakprov på EU:s budgetslagsmål

2020 är det sista budgetåret inom den nuvarande finansiella ramen, och därför har de tre förhandlingsparterna också sett nästa års budget som en möjlighet att betona de prioriteringar de gärna vill att EU:s långsiktiga budget för 2021 till 2027 ska innehålla.

– Alla dessa prioriteringar avspeglas också i Kommissionens förslag till EU:s långsiktiga budget efter 2020. Vi bör nu fokusera på ett snabbt antagande av den nästa långsiktiga budgeten så att vi kan skapa säkerhet och stabilitet för mottagarna och se till att det även i framtiden skapas ett EU-mervärde för alla, säger EU:s budgetkommissionär, Günther H. Oettinger, i ett pressmeddelande med hänvisning till prioriteringarna i 2020-budgeten.

Innan budgeten för 2020 kan föras ut i ljuset ska den godkännas formellt av medlemsländerna och Europaparlamentet. Medlemsländerna förväntas godkänna den på måndagen nästa vecka så att Europaparlamentet kan godkänna den nästa vecka när parlamentarikerna samlas i ett plenarsammanträde i Strasbourg.

Artikeln är översatt från altinget.dk.