EU-kommissionen: Skattereform behövs för fungerande bostadsmarknad

DEBATT. EU-kommissionens allmänna bedömning är att Sveriges ekonomiska situation är sund, men att Sverige står inför utmaningar både vad gäller arbetslösheten och en dåligt fungerande bostadsmarknad, skriver Jens Matthiessen, ekonomisk rådgivare vid EU-kommissionen i Sverige.

Jens Matthiessen
Ekonomisk rådgivare vid EU-kommissionen i Sverige

 

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen sin årliga landrapport om Sveriges ekonomi. Rapporten är ett analysunderlag för diskussion med olika aktörer i Sverige om den svenska ekonomin och ekonomiska politiken. Exempelvis anordnade EU-kommissionens representation i Sverige den 6 mars ett seminarium för att diskutera landrapporten med politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter och experter.

Efter ingående dialog med de svenska intressenterna lägger EU-kommissionen sedan fram policyrekommendationer i slutet av maj, vilka pekar på hur ekonomisk-politiska åtgärder skulle kunna stärka den svenska ekonomin.

Arbetskraftsbrist och kompetensglapp

EU-kommissionens allmänna bedömning är att Sveriges ekonomiska situation är sund. Den ekonomiska aktiviteten är fortsatt stark, även om en avmattning förutses. De offentliga finanserna är starka och visar överskott, samtidigt som den offentliga skulden fortsätter att minska tack vare en återhållsam finanspolitik och ett förstärkt nationellt finanspolitiskt ramverk.

Arbetsmarknaden fungerar väl. Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU (över 83 procent), men står också inför utmaningar. Arbetslösheten i Sverige ligger enligt EU-kommissionens prognoser stilla kring 6,2 procent i år och nästa år, medan den är lägre och sjunker i länder som Tyskland, Österrike och Danmark.

Bland annat arbetskraftsbrist och kompetensglapp, där de tillgängliga arbetstillfällena inte överensstämmer med de arbetslösas kompetens, bidrar till att arbetslösheten i Sverige inte sjunker mer. En stor utmaning blir att lyckas integrera invandrare från länder utanför EU på arbetsmarknaden.

Brist på bostäder kvarstår

Liksom de senaste åren är EU-kommissionens främsta synpunkt på Sveriges ekonomiska situation en dåligt fungerande bostadsmarknad, som bland annat har skapat bostadsbrist, höga bostadspriser samt hög och stigande skuldsättning i hushållen.

Trots kraftigt ökad nybyggnation kvarstår brist på bostäder, särskilt för överkomligt prissatta bostäder i storstadsområdena. På hyresmarknaden uppstår inlåsnings- och utestängningseffekter till följd av hyror som ligger under marknadshyrorna. Bostadsbeståndet används inte på ett effektivt sätt; på egnahemsmarknaden motverkas husägarnas rörlighet bland annat av reavinstskatten.

Bostadsbristen gör det vidare svårare för människor att byta jobb och kan också bidra till ojämlikheter mellan generationerna. Hushållens skuldsättning har fortsatt att öka från redan höga nivåer. Efter en ökning med 5,5 procent 2018 uppgick hushållens skulder till 88 procent av BNP och 186 procent av disponibel inkomst, en av de högsta nivåerna i EU.

Risk för oordnad korrigering

Denna bedömning är allvarlig eftersom den fortsatta ökningen i hushållens skuldsättning och bankernas bolån utgör en stigande risk för den makroekonomiska stabiliteten. Vissa makrotillsynsåtgärder har vidtagits, bland annat skärpta amorteringskrav för bolånetagare med hög skuldsättning i förhållande till inkomsten, men de verkar ha haft endast begränsade effekter på hur mycket bolånen ökar.

Trots prisfallet hösten 2017 förefaller bostadsmarknaden fortfarande övervärderad och värderingarna ligger fortfarande långt över fundamenta. Den stigande skuldsättningen innebär därför en ökad risk för en oordnad korrigering av bostadspriserna, vilket kan få en negativ inverkan på ekonomin och möjligen också på banksektorn.

Reform av gynnsam beskattning

För att komma till rätta med dessa obalanser och åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad föreslår EU-kommissionen bland annat att bostadsbyggandet främjas på rätt platser och i lämpliga marknadssegment.

En mer marknadsinriktad hyresrättssektor skulle främja rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Skatteincitament för att äga sin bostad och ta bolån förvärrar problemen med hushållens höga skulder och övervärderade bostadspriser. En reform av den gynnsamma beskattningen av bolån och bostadsägande föreslås därför också.

Stimulera bostadsbyggandet

Sverige har hittills bara gjort begränsade framsteg med att genomföra dessa rekommendationer. Vissa åtgärder har vidtagits för att stimulera bostadsbyggandet, bland annat genom 22-punktsplanen för bostadssektorn, liksom åtgärder för att främja utländsk konkurrens inom byggsektorn.

Inom ramen för den politiska så kallade Januari-överenskommelsen ska åtgärder vidtas för att göra hyressättningen flexiblare. Det finns vidare planer på att bevilja räntefritt uppskov på reavinstskatten vid försäljning av fastigheter.

Viktigaste åtgärden

I diskussionen på seminariet den 6 mars framhöll bland annat skatteekonomen Åsa Hansson, Lunds universitet, att den enskilt viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med höga bostadspriser och skuldsättning i hushållen är att se över den gynnsamma beskattningen av bolån och bostadsägande. Bland annat ränteavdragen och den i ett EU-perspektiv mycket låga beskattningen av fastigheter.

Här har enligt EU-kommissionens bedömning inga framsteg gjorts. I den ovan nämnda Januari-överenskommelsen refereras dock till en kommande skattereform som ska ”minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”. Om detta blir verklighet skulle det kunna bidra till att göra den svenska ekonomin mer motståndskraftig och riskerna från obalanserna skulle minska.

Forrige artikel Rothenberg (M): Inför skilda valdagar till kommun och riksdag Rothenberg (M): Inför skilda valdagar till kommun och riksdag Næste artikel S-ledamöter: Reglera publicering av opinionsmätningar nära val S-ledamöter: Reglera publicering av opinionsmätningar nära val
Kritikstorm mot regeringens remisshantering

Kritikstorm mot regeringens remisshantering

MAKTFÖRSKJUTNING. Smittskyddslagen ändras så att regeringen kan vidta åtgärder utan att först få dem godkända av riksdagen. Men regeringens beredning av frågan får kritik från flera aktörer.