Debatt om lobbying: Värna den svenska modellen för beslutspåverkan

I den nu aktuella debatten om lobbying framstår det om att det finns ett problem i form av konsulter som bedriver påverkansarbete i det fördolda. Man hävdar att det är brist på insyn, vilket påstås vilseleda allmänhet och politiker. Som företrädare för Precis, branschföreningen för konsultföretagen inom kommunikation och påverkan, känner jag inte igen mig i detta.

Egenintresse av öppenhet

Vårt arbete som konsulter och rådgivare bygger på förtroendefulla relationer. Att mörka eller vilseleda kommer förr eller senare att leda till ett minskat eller förlorat förtroende hos antingen uppdragsgivaren eller de beslutsfattare som ska påverkas. Eller hos båda. Därför har vi ett egenintresse av att agera så öppet, rakt och tydligt som möjligt.

Krav som ställs

En del röster i debatten menar nu att konsulter borde vara skyldiga att offentligt ange vilka uppdragsgivare de har och vilka uppdrag man arbetar med. Det är en idé som bygger på föreställningen att det är konsulten som är den som vill påverka. Så är det inte.

Det är våra uppdragsgivare i form av företag, organisationer och offentliga organ som vill påverka. Den stora majoriteten av allt påverkansarbete som riktas mot politiker och beslutsfattare bedrivs, utan hjälp av konsulter, av personer som är anställda på de företag, organisationer och offentliga organ som vill påverka.

Krav på ökad öppenhet i påverkansarbete bör rimligen riktas mot dem som vill påverka, inte mot deras rådgivare. Det naturliga är att det är uppdragsgivaren som bestämmer om, och i så fall i vilken omfattning, man vill berätta om sina påverkansprojekt och de rådgivare man arbetar med. Det är en grundläggande princip som gäller också i andra affärsrelationer.

Regelverk finns

För att motverka att den som vill påverka frestats att tillgripa otillbörliga metoder för påverkan har vi i Sverige ett väl fungerande regelverk. Vi har till exempel lagar om jäv, om offentlighet och tillgång till handlingar samt om beredningsansvar för regeringsärenden och förvaltningsbeslut.

Krav på ökad öppenhet i påverkansarbete bör rimligen riktas mot dem som vill påverka, inte mot deras rådgivare.

Dessa regler, som i flera fall är unikt starka sett i ett internationellt perspektiv, bidrar till att skapa en tydlighet och en spårbarhet i vilka argument och vilka beslutsunderlag som tillförts en beslutsprocess. På detta sätt garanteras en öppenhet kring vem som har bidragit med vad i olika offentliga beslutsprocesser.

Våra normer

Självklart förkommer det också mer informella kontakter mellan beslutsfattare och påtryckare. Att reglera formerna för sådana kontakter i lag är knappast möjligt och definitivt olämpligt. I stället måste ansvaret för att motverka osund beslutspåverkan hanteras på andra sätt. Vi som agerar rådgivare har här ett särskilt ansvar, inte minst för att undvika att det uppstår oklarheter om vem vi företräder och vilka intressen vi arbetar för.

De byråer som är medlemmar i Precis har därför förbundit sig att bedriva sin verksamhet i enlighet med våra normer. Ett medlemsföretag får inte avsiktligt vilseleda kring vilka intressen företaget företräder och inte heller sprida falska uppgifter eller på annat sätt vilseleda, varken kring medlemsföretagets egen verksamhet eller inom ramen för de uppdrag företaget har.

Medlemsföretag ska även tillse att dess medarbetare, konsulterna, noga håller isär olika roller som man kan ha i och utanför anställningen. De företag som är medlemmar i Precis ska ha rutiner för att säkerställa att medarbetare som vid sidan av sin anställning har politiska eller andra uppdrag inte arbetar med uppgifter som innebär att vederbörande kan hamna i intresse- eller lojalitetskonflikt mellan sina olika roller. Våra normer är vidare tydliga på att en konsult inte får utge sig för att vara något annat än vad man är.

Bieffekter av register

Många argumenterar nu, återigen, för att ett register över lobbyister ska upprättas. Detta är en dålig idé. Till att börja med innebär det ett mycket omfattande arbete eftersom viktiga beslut inte bara fattas i riksdag och regeringen utan även i regioner, kommuner och i myndigheter.

Vidare är det svårt att undvika allvarliga bieffekter. Inte minst skulle ett register över godkända lobbyister innebära en gräddfil till politiska kontakter för de registrerade vilket rimligen skulle göra det svårare för alla som inte är registrerade att få tillgång till politiker. Det skulle varken gagna beslutsfattandet eller demokratin.

Så har vi den praktiska frågan om vilka kontakter som ska regleras. Beslutsfattare möter människor som vill påverka i alla möjliga sammanhang. Vilka ska registreras? Om bara vissa kontakter, till exempel sådana som äger rum i riksdagshuset registreras är sannolikheten stor att möten i riksdagshuset skulle bli mindre vanliga. Därmed skulle spårbarheten i kontakter mellan politiker och påtryckare minska snarare än öka.

Vilka som ska registreras som lobbyister är ytterligare en fråga. Rimligen måste alla de som arbetar med beslutspåverkan i företag, organisationer och offentliga organ inkluderas, utöver oss som agerar rådgivare. Det gör att det kommer att bli ett mycket omfattande register som knappast adderar någon information utöver de loggböcker över besökare som redan förs, de diarier över inkomna handlingar som finns lätt tillgängliga och den granskning som media redan i dag utövar.

Bidra till beslutsunderlag 

I debatten har det sagts att den svenska synen på lobbyism är naiv. Tvärt om. Vi har i Sverige ett regelverk och en praxis kring påverkansarbete som på ett utmärkt sätt underlättar för olika intressen att bidra till bästa möjliga beslutsunderlag och samtidigt garantera insyn för allmänheten och som skapar tydliga ramar för rådgivare och konsulter. Det ska vi värna.