Debatt: Minska polariseringen i valrörelser – inför reservröster

DEBATT. Om partiet man röstar på inte klarar fyraprocentsspärren, så bör en andrahandsröst räknas. Valresultatet speglar då folkets vilja och negativt kampanjande kan minskas. Det skriver Göran Hådén, tankesmedjan Cogito.

Göran Hådén
Tankesmedjan Cogito


Den 20 september är det 50 år sedan fyraprocentsspärren gjorde debut i det första valet till enkammarriksdagen. Sedan dess har det bara hänt fyra gånger att ett parti missat riksdagen med högst två procentenheters marginal: Kristdemokraterna 1988, Miljöpartiet 1991, Sverigedemokraterna 2006 och Feministiskt initiativ 2014.

Däremot har det i samtliga riksdagsval och sammanlagt 26 gånger under dessa 15 val, hänt att ett parti klarat fyraprocentsgränsen med högst två procentenheters marginal. Alla nuvarande riksdagspartier utom Socialdemokraterna och Moderaterna har upplevt det. Det är alltså flerdubbelt vanligare att hamna strax över än strax under fyraprocentsspärren. Delvis är det en effekt av stödröster.

Effekter av fyraprocentsspärren

I svenska riksdagsval taktikröstar ungefär var femte-sjunde väljare på ett annat parti än det som de tycker är bäst. Det gynnar främst de partier som riskerar att få under fyra procent, men inte enbart.

Även det största partiet Socialdemokraterna lyckades i senaste riksdagsvalet locka stödröster med en kampanj i slutspurten om att man var enda garanten för att hålla SD borta från inflytande. Taktikröstning kan också vara en följd av vilka man tror kommer bilda regering och styre.

Utöver taktikröstarna finns också de som röstar på partier som inte får några mandat, vilket vissa kallar bortkastade röster. Extra många var det i valet 2009 då nästan var tionde som röstade blev utan representant i EU-parlamentet. Men det kan bli många fler än så. Till exempel i Slovakien i våras, då hela 28 procent röstade på partier som inte kom in i parlamentet.

En lagom spärr

Valet av fyra procent som spärr i Sveriges riksdagsval var en kompromiss utifrån hur läget såg ut 1968, men är det lagom i dag? I Danmark är spärren två procent, i Tyskland fem procent och i Nederländerna finns ingen spärr alls. Gemensamt är att olika länder är övertygade om att just deras röstregler är de mest rimliga. Sveriges gräns råkar dock ha en poäng i att sammanfalla med att den ger alla partier representation i riksdagens olika utskott. Delvis finns samma argument i kommuner där spärrarna nu varierar mellan 2 och 3 procent och i regioner där 3 procent krävs.

Reservröster kan stärka demokratin

Fler kan rösta på sitt bästa parti om även Sverige inför möjligheten att lägga en reservröst – även kallad andrahandsröst, enkel överförbar röst eller preferensröstning. Reservrösten ska enbart räknas om det parti man i första hand röstade på inte klarar fyraprocentsgränsen.

Reservröster används redan i vissa allmänna val när partier, president och liknande ska utses i bland annat Indien, Irland, Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea och en rad städer som London och nu även New York efter att 73 procent röstade för det 2019. I Sverige används reservröster i diverse föreningar.

Bara en reservröst

I sak är ju reservröster bara en möjlighet, inget man behöver använda. Vissa är ändå oroliga för att minsta extra sak att tänka på kan göra att vissa inte röstar alls. Det är möjligt att det finns fall där reservrösten blir droppen som gör att vissa avstår valet och därför bör inte mer än en reservröst tillåtas, men samtidigt kan ju andras vilja att rösta öka när chansen att påverka ökar.

Vill man ändå introducera reservröster successivt kan man börja med riksdagsvalen, eftersom det ofta är svårare att taktikrösta i lokala val där opinionsmätningar inför valen ofta saknas.

Minska negativt kampanjande

Extra viktigt är att studier visar på mindre negativt kampanjande i valrörelser där väljarna kan lägga reservröster. Detta eftersom reservröster även kan fås från andra partiers kärnväljare och då röstmaximerar man inte genom att polarisera politiken med hårda angrepp på andra partier.

Det är svårt att förutsäga vilka partier som över tid skulle gynnas eller missgynnas av reservröster, och därför borde det finnas en öppenhet även hos riksdagspartierna för att på allvar överväga införandet av reservröster i riksdagsvalen. För demokratin och den enskilde väljaren är fördelarna tydliga.

Forrige artikel Piratpartiet: Korruption fördärvar digitaliseringspolitiken Piratpartiet: Korruption fördärvar digitaliseringspolitiken Næste artikel Replik: Ohållbara kompromisser gör att MP måste lämna regeringen Replik: Ohållbara kompromisser gör att MP måste lämna regeringen