Debatt

Debatt: Klumpa inte ihop Malmö och Göteborg med Stockholm vid omlokalisering

SLUTREPLIK. Malmö och Göteborg har långt ifrån lika hög statlig närvaro som Stockholm, det skriver Per Tryding och Johan Trouvé, i sin slutreplik till Hans Viklund, regionutvecklingsdirektör Västernorrland.

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Per Tryding, vice VD Sydsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren.


Hans Viklund, regionutvecklingsdirektör Västernorrland skriver i Altinget om myndighetslokalisering. Vi har länge ansett att Göteborg och Malmö felaktigt klumpas ihop med Stockholm när man i Sverige diskuterar lokaliseringen av myndigheter. Viklund begår denna felaktighet i sin artikel när han inte gör skillnad på Stockholm å ena sidan och Göteborg och Malmö å den andra. Det är enkelt att visa bristerna i denna sammanblandning genom att titta närmare på tre av hans argument för Västernorrland och deras nytta av myndigheter; neddragningen av statliga jobb, braindrain och samarbeten mellan myndighet och näringsliv.

Norrland har högre andel

Viklund invänder att hans Västernorrland och andra län har sett en minskning av statligt anställda de senaste åren. Men den minskningen förändrar ju inte det faktum, som Statskontoret visar, att Norrlandslänen fortfarande har en högre andel statligt anställda än våra län. Statskontoret visade att andelen statligt anställda i Skåne var 6,4 procent och 5,5 procent  i Västra Götaland. I Västernorrland var samma andel 8,0 procent  och i Västerbotten 9,0 procent .

För kvalificerade arbeten var skillnaden ännu större och andelen kvalificerade statliga arbeten var 11,7 procent  samt 9 procent  jämfört med 15,8 procent  i Västernorrland. Så den allmänna bilden av att storstadsregioner har en hög andel statligt anställda visar sig vara vad vi kallar en myt.

Sundsvall dubbelt så många huvudkontor  

När det gäller huvudkontor för myndigheter så har Göteborg fyra och Malmö tre, då räknar vi in universitet och länsstyrelse. Om man räknar bort högre utbildning och länsstyrelse, som även finns i Västernorrland, så har Sundsvall fler huvudkontor med CSN, Bolagsverket och Statens Pensionsverk än Göteborg och Malmö tillsammans. Kan vi vara överens om skillnaden mellan Stockholm och de andra storstäderna när det gäller myndigheter och statligt anställda och att det ska ha betydelse när civilminister Shekarabi ser över lokaliseringen av myndigheter?

Att unga och välutbildade flyttar, är inte unikt för Norrland. Siffrorna från Göteborg visar att ca 500 högutbildade flyttar till Stockholm varje år, netto. I en undersökning som vi gjorde bland samhällsvetarstudenter vid Göteborgs Universitet var det 60 procent som trodde de behövde flytta för att hitta jobb som passade deras utbildning. En av orsakerna de uppgav var få myndighetsarbeten.

Livsmedelverket till Malmö och Kemikalieinspektionen till Göteborg

Samarbete mellan myndigheter och näringsliv är viktigt och ger utvecklingsmöjligheter som Viklund skriver. Grundläggande för de förslag som vi lagt fram om lämpliga myndigheter att flytta är att det finns möjligheter till samarbete och närhet till näringslivet inom deras ansvarsområden. Livsmedelverket till Malmö samt den skånska myllan och förädlingsklustret. Och Kemikalieinspektionen till Göteborg och kemi- och life-science klustren på Västkusten. Ska en myndighetsflytt bli bra är det viktigt att den blir ett komplement – inte bara kompensation.

Vår poäng är att staten även behöver flytta myndigheter till storstäder, för idag finns de bara i en av våra tre storstadsregioner. Detta ger samma fördelningspolitiska nytta som i exempelvis Sundsvall, men erbjuder samtidigt storstadsregionens kompetensutbud. Argumentet att staten tappar kompetens om myndigheter flyttar eller startar utanför Stockholm gäller helt enkelt inte för Göteborgs och Malmöregionens arbetsmarknader.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00