Debatt: Investera Sverige genom krisen

DEBATT. Inget räddningspaket är bättre än en tidigarelagd investering. Låt företagen jobba sig ur krisen, skriver Östsvenska handelskammaren och Handelskammaren Jönköpings län.

Christan Berger
Vd, Östsvenska handelskammaren
Maria Björk Hummelgren
Näringspolitisk chef, Östsvenska handelskammaren
Helena Zar Vallin
Vd, Handelskammaren Jönköpings län
Annika Cederfeldt
Ansvarig näringslivspolitisk utveckling, Handelskammaren Jönköpings län


Coronapandemin har orsakat en samhällskris vi sällan sett motsvarighet till. De flesta inser allvaret och ser det som självklart att följa utfärdade restriktioner och rekommendationer från myndigheterna. Samtidigt innebär situationen en enorm påfrestning för företagen.

Kan inte nog poängteras 

Nyligen presenterade regeringen vårbudgeten, som helt ägnas åt åtgärder mot krisens effekter. Det är angeläget att beslutsfattare gör det som står i deras makt för att lindra skadorna. Det handlar om samhällsekonomin, viktiga funktioner, människors livsprojekt och försörjning. Vikten av kommande veckors utveckling kan inte nog poängteras för företagens överlevnad.

"Eftersmaken kan bli besk"

Mycket av åtgärdspaketen som kommit från regeringshåll är välkommet och nödvändigt. Att staten tar sjuklönekostnaderna, möjligheten till korttidspermitteringar samt uppskov med moms och arbetsgivaravgifter är sådana exempel.

Samtidigt tar staten ut hög ränta på uppskoven, så eftersmaken kan bli besk för många företagare. Därtill gröper räddningspaketen hål i statens kassa. Hål som näringslivet på ett eller annat sätt kommer att få betala tillbaka när krisen är över. Redan nu vet vi att krispaketen inte kommer att räcka för att rädda alla, åtminstone inte om räddning är enda syftet.

Tidigarelägg investeringar

Runt om i landet ser vi hur kommuner försöker stötta sitt lokala näringsliv, exempelvis genom att skjuta upp avgifter för viss kommunal service, påskynda handläggning och möjliggöra handel och servering utomhus. Det är värdefulla insatser som också visar att politiker inser näringslivets nyckelfunktion i samhället.

En uppmaning från näringslivet är att kommuner tidigarelägger planerade investeringar och projekt, så att företag får in beställningar och kan utföra riktiga arbeten, inom mark- och anläggning, bygg, service och tjänster. Kan dessa påskyndas är det av yttersta vikt att det görs.

Samma uppmaning vill vi skicka till Rosenbad. Uppskov, reducerade kostnader och bidrag är livbojar som kan utgöra skillnaden mellan flytande och sjunkande verksamheter. Åtminstone för stunden. Men reella uppdrag, beställda tjänster och godkända projekt är verklig luft under företagens vingar – och ger samtidigt nytta för hela samhället. Om detta nämner finansminister Magdalena Andersson (S) och övriga ansvariga politiker ingenting.

Hjälpa företag på riktigt

Nu vore till exempel tillfälle att skynda på planerna för nya, moderna stambanor genom Sverige. En enormt viktig investering som motiveras av Sveriges framtida, hållbara tillväxt. Partier som tidigare ställt sig tveksamma till kostnadernas storlek, har i dag inga problem med att buda hisnande summor på räddningspaket.

En samhällsinvestering av det här slaget vore bättre använda pengar. Även andra stora infrastruktursatsningar såsom upprustning av befintlig järnväg och väg, fiberuppkoppling i hela landet och utbyggnad och förstärkning av svenskt elnät skulle kunna tas tag i.

I stället för att företag lånar sig ur sina skulder, skulle staten kunna låna för välbehövliga investeringar i vårt land. Det skulle hjälpa svenska företag på riktigt och höja Sveriges förmåga att ta sig igenom den pågående krisen och beredskap för framtida utveckling och tillväxt.

Forrige artikel Postnord: Det brådskar – posttjänstens finansiella grund eroderas Postnord: Det brådskar – posttjänstens finansiella grund eroderas Næste artikel S: Utmaningar kvar – arbetarrörelsens tid är nu S: Utmaningar kvar – arbetarrörelsens tid är nu
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Länsstyrelserna stoppar färdigplanerade projekt för bredbandsutbyggnad.

    Att bygga ut bredbandet är förmodligen det viktigaste projektet för utvecklingen av landsbygden. Den finansieras till hälften av de boende på landsbygden medan resten kommer från staten. Från de statliga medlen finansieras också bidrag till hagmarker. Nu har det uppstått konkurrens om pengarna i den gemensamma potten och länsstyrelsen hat valt att stoppa handläggningen och besluten om bredbandsutbyggnaden för att ge mer pengar till bevarandet av hagmarker. Samtidigt måste skattebetalarna betala för permitteringar och andra stöd till företagen för att de inte skall gå i konkurs.
    Staten stoppar investeringar i infrastruktur där brukarna är villiga att betala hälften och ger bidrag till företagen som skulle bygga bredbanden så att de inte skall gå i konkurs. Bredbandsprojekten är färdigplanerade av till sor del frivilliga arbetsinsatser som bygger bl a på att markägare ställer upp på intrång på deras mark utan ersättning. De frivilliga insatserna har genomfört en process som skulle ta staten åratal att genomföra.
    Hur klyftigt är detta? Varför ser inte statsbyråkratin det som är uppenbart för alla andra? Regeringen vägrar att ställa upp med en finansiering på 20 miljarder för att bygga färdigt bredbandet men är beredd att finansiera en olönsam järnväg med 2-300 miljarder och betala företagsstöd till de företag som skulle kunna bygga ut bredbandet.

Glad sommar – lästips för semestern

Glad sommar – lästips för semestern

SOMMARUPPEHÅLL. Altinget Rikspolitik går på semester. Om du inte kan få nog av Altinget så hittar du här några guldkorn från våren. Nästa nyhetsbrev kommer i mitten på augusti.