Debatt: 1980-talet är inget att längta tillbaka till

DEBATT. Vänsternostalgin över 1980-talet har fått ny kraft efter nedläggningen av Palmeutredningen. Sanningen är att människor då protesterade mot bristen på makt när det gäller välfärden, skriver Fredrik Segerfeldt, Kreab.

Fredrik Segerfeldt
Director, Kreab och redaktör för boken ”Ett bättre land: hur rätten att välja förvandlade Sverige”


Nedläggningen av utredningen av mordet på Olof Palme har fått en rad debattörer att lyfta fram den förre statsministern och hans politiska gärning. Inte minst har det romantiska skimret av 1980-talets Sverige som idylliskt och oskyldigt välfärdsland kontrasterats mot en orolig samtid som sägs präglas av kaos och för mycket valfrihet.

Vänsternostalgin 

I Sydsvenskan (13 juni) menade kulturskribenten Peter Fällman Andersson att svensk skola är ett hån mot Palmes politiska arv och i Aftonbladet kultur (15 juni) passade den trotskistiska historieprofessorn Kjell Östberg på att uppmana den nya generationen att lyssna på Palme och se tillbaka på ett Sverige innan välfärden utarmades av nedskärningar och privatiseringar.

Vänsternostalgin föddes inte med Palmeutredningens slutbesked, utan den har pågått i några år nu. Demonstrationståget har som vanligt letts av Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys och grundare av S-föreningen Reformisterna. Han har skrivit femtioelva artiklar om hur Sverige har förstörts sedan 1980-talet, med valfrihet i välfärden som tråd och skynke i samma röda färg som fanan.

Med lika självklart tonfall som vanligt påstod Suhonen dagen före Palmeutredarnas presskonferens att de hade säkrat mordvapnet. Något som inte visade sig stämma. Lika fel som Suhonen hade om polisutredningen från 1980-talet, lika fel har han och hans kamrater om detta decenniums svenska samhälle och om hur människor upplevde det.

Massmöten och hungerstrejker

Som nätverket Valfrihetens vänner visar i en ny bok, ”Ett bättre land – hur rätten att välja förvandlade Sverige”, protesterade människor mot bristen på makt över det egna livet i allmänhet och när det gäller välfärden i synnerhet. Det var demonstrationer, massmöten och hungerstrejker. Sverige stämdes i internationella människorättsorgan. Den maktutredning som Olof Palmes regering tillsatte 1985 konstaterade: ”Medborgarundersökningen visar att många som kommer i kontakt med det offentliga känner tyst vanmakt. Områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ.”

Denna Sverigebild är det många som har glömt bort och många som lever i dag var inte ens med då. Men detta missnöje fanns inte enbart i det borgerliga Sverige utan konstaterades djupt inne i arbetarrörelsen. Exempelvis drev SSU under Karl-Petter Thorwaldssons ledning ett omfattande projekt om ökad egenmakt. I ett förord till en bok av bland annat nuvarande infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) skrev Thorwaldsson: ”Mitt i välfärden känner människor vanmakt.”

"Suhonen har fel"

Suhonen och hans kumpaner har rätt i att vårt land har förändrats sedan 1980-talet. I ett index som presenteras på nya sajten valfrihetsfakta.se jämför vi graden av valfriheten över tid i 40 delar av ekonomin ur ett konsumentperspektiv. År 1985 rådde stor valfrihet i endast 26 procent av områdena, mot hela 60 procent i dag. På samma sätt har de områden som präglas av liten valfrihet minskat från 58 procent till 14 procent. 

Denna förbättring av valfriheten har varit ett stort steg framåt för människors egenmakt och rätten och möjligheten att kontrollera och påverka det egna livet. Det har också gjort att ekonomin fungerar bättre. Vi är helt enkelt mycket friare och rikare nu än då. 1980-talet är inget att längta tillbaka till. Suhonen har fel – om det också.

Forrige artikel Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag Næste artikel KD: Ingen företrädde äldreomsorgen i januaripartiernas förhandlingsrum KD: Ingen företrädde äldreomsorgen i januaripartiernas förhandlingsrum
Tolv regeringsärenden får enig KU-kritik

Tolv regeringsärenden får enig KU-kritik

GRANSKNING. Regeringen kritiseras bland annat för hanteringen av Kallak och Preemraff samt återigen för flera fall av bristande informationshantering.

– Vi undrar om regeringen inte har tagit åt sig av tidigare uttalanden från KU:s sida, säger Karin Enström (M), ordförande KU till Altinget.