Dags att möta EU-kolossen med mer än en gäspning

Det pågår inte direkt något livligt demokratiskt samtal med hög nivå av delaktighet trots att det nu är tre veckor kvar till valdagen. Och till viss del är detta helt begripligt.

Även för en samhällsintresserad människa är det mycket svårt att få en tydlig förståelse för vad EU egentligen betyder och inom vilka områden Sverige har att anpassa sig efter unionens gemensamma beslut. När vi inte förstår tenderar vi att bli mindre engagerade.

En känsla av maktlöshet 

Upplevelsen av att EU är en koloss med oklar räckvidd inger en känsla av maktlöshet och det är ofta svårt att som medborgare förstå hur min röst egentligen kan påverka inriktningen. Detta förstärks ytterligare av att EU liksom inte håller sig inom de gränser som sägs gälla.

Däremot vill jag uppmärksamma det djupt problematiska i att den stora förändring som kommer att ske i svensk hälso- och sjukvård de närmaste åren inte över huvud taget varit prövat i en offentlig diskussion. 

För att ta en mycket aktuell fråga med stor påverkan på oss alla, men som ändå helt flugit under radarn: det europeiska ehälsodataområdet (EHDS) är nu beslutat utan synbara reaktioner. Jag skrev själv om de faktorer som borde göra alla reflekterande människor tveksamma redan för ett år sedan.

Ingen av dessa faktorer har förändrats till det bättre inför beslutet, utan de hänger nu med in i det fortsatta arbetet.

Jag ska inte älta den stora integritets- och säkerhetsproblematik som uppstår genom detta, det är bara att läsa det förra inlägget. Däremot vill jag uppmärksamma det djupt problematiska i att den stora förändring som kommer att ske i svensk hälso- och sjukvård de närmaste åren inte över huvud taget varit prövat i en offentlig diskussion. Och detta alldeles särskilt som hälso- och sjukvård är en fråga som i huvudsak ska hanteras på nationell nivå, inte av EU.

En rimlig resursfödelning? 

Genom EHDS kommer den europeiska sjukvårdsmarknaden och läkemedelsbolagen prioriteras före patienternas behov av den vardagliga vården nära hemmet. För ärligt talat, hur många äldre multisjuka kommer att söka sin återkommande vård i Belgien? Att det är en prioritering är uppenbart, med tanke på de enorma kostnader införandet av de it-lösningar som krävs för att delta i det europeiska samarbetet kommer att innebära. Är detta en rimlig resursfördelning i en redan hårt trängd sjukvård?

Att införa nya digitala lösningar är inte en teknisk fråga i första hand, utan något som i hög grad kommer att påverka arbetssätten i den svenska sjukvården. Även detta kan ses som en prioritering där svensk sjukvård kommer att anpassas till europeisk. Sjukvården ser mycket olik ut i Europa, jämfört med vad vi är vana vid här, inte minst vad gäller värderingar.

Ställ mer krav

Nu är hela införandet av EHDS överlämnat till tjänstemannanivån och en inte särskilt långsökt gissning är att Sverige på sitt sedvanliga sätt kommer att överanpassa sig till EU:s regler. Bäva månde svenska patienter!

Den här frågan är för tillfället förlorad men jag uppmanar alla med rösträtt i EU-valet att ställa lite mer krav på sina respektive kandidater för att motarbeta det skynke av oklarhet som alltmer sänkes över även våra nationella frågor.