ATG: Så tar ni ert spelansvar, politiker

Av: Hans Skarplöth, vd ATG 

Fredag den 31 mars överlämnar Håkan Hallstedt sin spelutredning till civilminister Ardalan Shekarabi.

Därefter ska våra folkvalda besluta om hur framtidens spelmarknad i Sverige ska se ut.

Min uppmaning: Se till att säkra finansieringen av trav- och galoppsporten och andra allmännyttiga ändamål.

Som spelbolags-vd ser jag också mörka orosmoln torna upp sig på himmelen: Färre spelar för mer och antalet spelare med allvarliga spelproblem ökar. Detta samtidigt som skattepengar strömmar ut ur Sverige.

Och skapa en hållbar spelmarknad byggd på ansvarstagande.

Spelmarknaden går bra

Den svenska spelmarknaden som helhet utvecklades positivt under 2016. Lotteriinspektionen konstaterar att spelmarknaden ökade med fem procent under 2016. ATG presenterade rekordsiffror för 2016 – en omsättning på drygt 13 miljarder kronor, till gagn både för de aktiva inom trav- och galoppsporten och för statens intäktsbudget. Våra siffror visar att det är fullt möjligt att driva spelbolag med ett högt konsumentskydd och samtidigt öka omsättningen och antalet kunder.

Orosmoln

Trenden pekar uppåt. Det är positivt.

Men som spelbolags-vd ser jag också mörka orosmoln torna upp sig på himmelen: Färre spelar för mer och antalet spelare med allvarliga spelproblem ökar.

Detta samtidigt som skattepengar strömmar ut ur Sverige.

När jag granskar jag Lotteriinspektionens siffror närmare framgår stora skillnader på var tillväxten sker – spelbolagen med tillstånd i Sverige ökade med två procent, medan de i Sverige oreglerade spelbolagen, det vill säga bolag som saknar tillstånd för att driva spel i Sverige, ökade med 16 procent.

Ohållbart med oreglerade spelbolag

Mot bakgrund av de internationella spelbolagens ökande marknadsandelar är det också intressant att titta på Folkhälsomyndighetens prevalensstudie. Den visar att andelen av befolkningen med spelproblem ligger runt två procent, men andelen personer med allvarliga spelproblem ökar med 30 procent. De i Sverige oreglerade spelbolagen tillämpar inte svenska konsumentskyddsregler gällande utformning av spelprodukter och spelreklam, och att dessa bolag kan härja fritt i Sverige utan att ta det ansvar som är rätt och rimligt är förstås en ohållbar situation.

Snabbare spel – större risk

Det finns tydliga indikationer på att det finns ett samband mellan risknivå och spelets särskilda egenskaper; ju snabbare spel, ju större risk. Detta framgår exempelvis i Stödlinjens senaste statistik över vilken typ av spel som genererar flest samtal i förhållande till antalet utövare. Två procent av den spelande befolkningen spelar på nätkasino, men de står för mer än hälften av samtalen. Detta kan jämföras med att 30 procent spelar på hästar, vilket står för fem procent av samtalen.

Att erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt är av omsorg om våra kunder och samhället i stort – vi är också övertygade om att ett fungerande spelansvar är en bra affär. Kunder som mår bra med sitt spelande är långsiktiga kunder.

Spel på lika villkor

Vi vill att allt spel i Sverige ska ske på lika villkor och att alla ska ta ansvar. Därför ser vi nu fram emot att regering och riksdag under våren ska behandla det slutbetänkande som väntas i mars från spellicensutredningen. ATG hoppas att våra folkvalda utformar en välfungerande svensk spelmarknad som tar avstamp i två grundläggande utgångspunkter:

1. Säkerställa ett högt konsumentskydd. ATG tror på en långsiktig hållbar affärsmodell som ger utrymme för spelansvarsåtgärder. Lagstiftaren bör särskilt beakta två aspekter: 1) Ett tak för hur mycket spelbolagen kan återbetala i vinster till spelarna bör sättas – och som ska omfatta samtliga spelbolag. I min bok är det inte bara en spelansvarsåtgärd, utan det minskar även risk för priskrig på marknaden liksom att det säkerställer intäkter till staten och finansieringen av allmännyttiga ändamål. 2) De spelprodukter som innebär en högre risk för spelproblem ska omgärdas av högre krav på spelansvar och följa en gemensam standard.
2. Säkra finansieringen av allmännyttiga ändamål. Ur vårt perspektiv avser det här givetvis att finansieringen av trav- och galoppsporten måste garanteras – även när spel på hästar konkurrensutsätts. Då är det också viktigt att beakta att trav- och galoppsporten inte får några statliga bidrag, utan finansieras till nästan 90 procent av ATG. Men frågan är större än så – finansieringen måste även säkras för idrottsrörelsen och andra allmännyttiga ändamål.

Två utgångspunkter för politikerna att ta med sig in i nästa steg av arbetet med en ny spellagstiftning. En spännande och ansvarsfylld tid väntar. ATG ser fram emot att fortsätta bidra i det arbetet.