Anti-terrorpaket väntar på leverans

FÖRDJUPNING. För snart ett år sedan kom regeringen och de borgerliga partierna överens om ett paket med insatser mot terrorism. En del av åtgärderna har genomförts, andra har nått halvvägs och resten av resan är inte utan hinder, visar Altingets granskning.

– Det är naturligtvis ett styrkebesked att vi kan nå den här breda enigheten mot terrorismen, sade inrikesminister Anders Ygeman till Altinget när sexparti­överenskommelsen presenterades den 10 december förra året.

Då hade partierna under en tid haft överläggningar för att möta terrorhot och hindra att Sverige utsätts för liknande attentat som drabbat andra länder i Europa.  Handlingskraft, och inte naivitet, mot extremister var Löfven-regeringens nya linje.

En del av åtgärderna hade varit på gång under en längre tid, och några av dem hade inletts under alliansregeringen. Men genom uppgörelsen skapades en stabil bas i riksdagen för de förslag som var på väg in i den politiska beslutsprocessen. Uppgörelsen är en lång lista av åtgärder – från lagskärpningar och utredningar till uppdrag till myndigheter, prioriteringar i det internationella samarbetet inom EU och FN samt förebyggande arbete för att hindra radikalisering av unga.

När det snart har gått ett år efter uppgörelsen har en del av de åtgärden som krävde beslut av regeringen och riksdag blivit till lag, medan andra inte har nått lika långt, visar Altingets genomgång.

Svårt bevisa terrorresor

En del i överenskommelsen gällde en lag för att kriminaliseras terrorkrigsresor – att den som inleder en resa i syfte att begå terrorbrott kan straffas. Den lagen röstades igenom med bred majoritet och trädde i kraft i april 2016.

I somras föll den första domen med stöd av den nya lagen. Den gällde en 25-årig svensk medborgare som åtalades för att ha inlett en resa till Syrien i syfte att ansluta sig till en terrorgrupp. Men tingsrätten friade mannen och ogillade åtalet. Det visar att det är svårt att bevisa syfte med resan, något som remissinstanserna poängterade under behandlingen av den utredning som låg till grund för lagen. Fallet kommer nu att tas upp i hovrätten.

Liknande svårigheter med bevisning drabbar även nästa steg i planerna mot terrorismresor – en lag som ska straffa den som hjälper eller underlättar för en terrororganisation att delta i strider. Även i det fallet kommer det att uppstå bevisproblem, enligt remissinstanserna. En sådan lag kan träda i kraft tidigast i juli 2017 enligt regeringens utredare. Och från den borgerliga oppositionen vill man nu snabba på det arbetet.

Läs också: Bevisproblem med ny terrorlag

Dataavläsning omstridd metod

Regeringen och alliansen kom också överens om att utreda om hemligt dataavläsning ska bli tillåten i Sverige. Det är en kontroversiell metod som polisen vill ha på plats för att läsa kommunikation som sker krypterat och på stängda chattsidor. I stora drag innebär den att polisen skickar en programkod till en dator och på så sätt kan brottsutredarna läsa av allt som händer i datorn.

Utredningen tillsattes i våras och slutsatserna ska redovisas om ett år – den 13 november 2017. Med tanke på hur processen för att få fram en ny lag ser ut – remissrundor, beredning i regeringen, Lagrådet och riksdagen – så är det högst oklart om en sådan lag kommer att finnas på plats före valet 2018

Kommuner ska förebygga

I den blocköverskridande uppgörelsen vilar ett tungt ansvar på kommunerna för att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper.  Allt fler kommuner har nu en plan för att hantera avhoppare och de som har återvänt till Sverige efter att ha delaktigt i strider för IS räkning i Irak och Syrien.

Men en rapport från i våras från den nationella samordnaren pekade på att en del arbete återstår, bland annat när det gäller kartläggningen av extremism inom en kommun samt när det att utbildningsinsatser till de kommunalt anställda. Samtidigt har det varit problem kring posten som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism då den nya samordnaren Hillevi Engström hoppat av efter kort tid. Engström ersatte Monas Sahlin som avgick i våras.

Läs också: Arbetet mot extremism mer än en personfråga

Samtidigt kommer krav från Liberalerna i riksdagen att behövs tydligare vägledning från regeringen för kommunernas arbete och senare i november ska inrikesminister Anders Ygeman svara på en interpellation om vad regeringen har för planer.

En del kommuner har pekat på att de behöver hjälp från staten och justitiedepartementet i sitt arbete. För att kommunerna ska kunna göra sitt jobb behöver de få uppgifter från polisen och Säpo, exempelvis genom ändrade sekretessregler.

När det gäller terrorkrigare som återvänder till kommunen efter att ha stridit för i IS och andra terrorgrupper så kan det enligt regeringens förhoppning lösas genom lagstiftningen mot terrorresor. De blir då blir en uppgift som polis, åklagare och domstol får ta hand om. Men samtidig kvarstår problemen med att det är brott som är svåra att utreda.

Svårare sälja falska pass

En annan del i planer var att försvåra att svenska pass missbrukas av människosmugglare, terrorister och andra kriminell.  Svenska pass som är på rapporterade som borttappade kan säljas och utnyttjas av någon som är lik den rätta innehavaren.

Därför trädde en ny lag i kraft den 15 april i år och den innebär bland annat en begränsning av antal pass till tre under en femårsperiod, skärpt regelverk vid utfärdande av tillfälliga pass samt kortare giltighetstid för pass till barn. Riksdagen vill dock gå ett steg längre och att de striktare reglerna även gälla också ska gälla för andra typer av resedokument så att inte handlingar säljs på svarta marknaden och används för att illegalt ta sig in i Sverige och EU.

Regeringen har en uppmaning hängande över sig att återkomma med ett sådant lagförslag och om inte regeringen reagerar är riksdagen beredd att själva ta fram de lagförslag som behövs.

I EU ska regeringen fortsätta driva frågan om bättre kontroll av pass vid EU:s yttre gränser. Kontroll av biometri (fingeravtryck och ansiktsform) ska bli obligatorisk vid Schengens yttre gräns. Det är en åtgärd som tar tid att få på plats. EU-kommissionen lade i våras fram ett förslag, men ministerrådet har ännu inte löst frågan.

Forrige artikel Borgerliga vill ha bättre information om Irak-styrka Næste artikel Ingves pressas om låg inflation Ingves pressas om låg inflation