MP: Sverige kan förlora mediestödet 2020

Av: Niclas Malmberg (MP),
riksdagsledamot och kultur- och mediepolitisk talesperson 

I takt med att många tidningar krymper ner sina nyhetsredaktioner eller avvecklar lokalredaktioner går många utbildade journalister över till att arbeta som informatörer. Yrken som har mycket gemensamt, men som skiljer sig på den punkten att när journalistens uppgift är att ge så allsidigt perspektiv som möjligt, är informatörens uppgift att ge klara svar ur ett givet perspektiv. Västra Götalandsregionen drar det hela till sin spets när man nu etablerarar en egen redaktion och en egen nyhetssajt, VGRfokus, som ska sätta bilden av regionens verksamhet. Det är viktigt att inse att det inte handlar om oberoende journalistik och att det material som VGRfokus, hur professionellt det än är, måste ses som vinklat ur myndighetens eget perspektiv. En myndighet kan, och ska, informera om sin verksamhet, men kan aldrig granska sig själv.

Ett vakuum uppstår

Som komplement till en fungerande mediemarknad kan sajter som VGRfokus fylla sin roll. Men de får aldrig ersätta en granskande journalistik. Att det finns kontinuerlig nyhetsbevakning utförd av opartiska och självständiga redaktioner i hela landet är i själva verket centralt för att upprätthålla en vital demokrati. I alla landets kommuner måste det kunna finnas journalister som rapporterar om aktuella politiska förslag och var politiska partier står i olika frågor, och som granskar makthavare och myndigheter. Den ansträngda ekonomiska situation många lokala- och regionala tidningar har är därför i grund och botten ett demokratiskt problem. När redaktionerna bantas till följd av att antalet prenumeranter minskar samtidigt som annonsintäkterna avtar, i takt med att annonsörer finner att man får bättre genomslag när man lägger annonspengarna på Google, uppstår ett vakuum. Politikens ansvar nu är att hitta system som kan skapa förutsättningar för en fri, oberoende nyhetsjournalistik i hela landet.   

Presstöd

Sverige har fått tillstånd från EU att behålla dagens presstödsregler till utgången av 2019. Som skäl till förlängningen av ett stödsystem som ansetts strida mot EU:s statsstödsregler angavs den utredning som arbetat med förslag till utvidgat mediestöd. Medieutredningen presenterade sitt slutbetänkande i november 2016. I utredningens politiska referensgrupp, där det fanns representanter från samtliga riksdagspartier, bidrog de fyra borgerliga partierna tyvärr i väldigt liten omfattning med konstruktiva förslag. Och nu har det bittra beskedet kommit från allianspartierna: man är inte intresserade av medieutredningens förslag om ett breddat mediestöd, man vill istället att Sverige ska göra försök att få en ytterligare förlängning av befintligt presstöd. Detta trots att allt talar för att det blir ytterst svårt att få en förlängning, inte minst mot bakgrund av att det finns ett färdigt berett förslag till breddat mediestöd som ligger i linje med EU:s statsstödsregler.

Sverige riskerar att stå utan mediestöd 

De borgerliga partierna driver således en linje som riskerar att leda till att Sverige från 2020 kommer att stå utan mediestöd, vilket i sin tur kan leda till omfattande nedläggningar av nyhetsredaktioner runt om i landet. Är det en utveckling de borgerliga partierna är beredda att tvinga fram för att slippa ta politiskt ansvar, eller är det i själva verket vad man egentligen vill uppnå?