Tack för ditt engagemang


Är du säker på att du vill anmäla den här kommentaren?

  • Göran Rönning · Skoglig debattör

    Skogsbrukaren Pelle Sallin pratar mot bättre vetande

    I sitt svar till mig försöker skogsägaren Sallin påskina att han vet allt och kan allt. Vilket han naturligtvis inte kan. Inte heller har han ens de grundläggande kunskaperna om skogens biologiska mångfald. Hans enögda syn på skogen som endast en råvaruleverantör är således ett egenintresse/särintresse som inte har nått med, eller gynnar Svenska folkets allmänintresse .
    Låt oss därför återgå till verkligheten. De enfaldiga argumentet att framtidsskogen kommer att ha minst lika höga naturvärden som den gammelskog som nu kalhuggs är klyschor från skogsbrukets propagandister som inte har något med verkligheten att göra.

    Så här säger nämligen den vetenskapliga forskningen
    Förändringar i skogarnas struktur. Exploateringen av norrlandsskogarna påverkade inte bara virkesförrådet utan förändrade också drastiskt skogarnas struktur. Med struktur menar vi i första hand skogarnas ålderssammansättning, samt förekomsten av grova och döda träd. Om dessa kvalitéer sätts i blickpunkten kan man utan tvekan hävda, att skogsbruket under de senaste hundra åren raserat den naturliga struktur som dessförinnan varit rådande i Norrlans skogar.

    Skogarnas ålderssammansättning.
    De sena 1800-talets och 1900-talets avverkningar har radikalt förändrat ålderssammansättningen i Norrlands skogar. Det har i huvudsak skett på två sätt- Dels har skogslandskapet exploaterats på nästan alla riktiga gamla träd. Dels har skogarna förvandlats från olikåldriga och flerskiktade till likåldriga och enskitade. De skogar som eftersträvas från virkesproduktionssynpunkt har strukturmässigt mycket få likheter med skogar som enbart präglats av naturlig dynamik. ( Förändringar i Sveriges boreala skogar 1870-1991, Linder & Östlund, Rapport 1, 1992, Sveriges Lantbruksuniversitet, Avdelningen för skoglig vegetationsekologi, Skogsvetenskapliga fakulteten )

    Skogsbruket - en miljöbov.
    Många typer av skogsbruk leder till att utsläppet av växthusgaser i atmosfären ökar och att skogen minskar som koldioxinsänka. En möjlig åtgärd är färre eller inga kalhyggen. Det visar en ny studie där forskare från Göteborgs Universitet deltagit och som nyligen publicerats i prestigefyllda tidskriften Biogeoscience: http://www.biogeosciences.net/93999/2012.htnl

    Det som tidigare varit naturskog avverkas och omvandlas snabbt till produktionsskog. Gammelskogens kvaliteter hinner inte återskapas, och arterna hinner inte etablera sig innan skogen åter avverkas. Även om miljöhänsyn lämnas på hyggen, till nytta för växter och djur, kommer de brukade beståndet att utarmas på längre sikt. I och med att råvaran transporteras bort, kommer mängden gamla träd och död ved vara mycket lägre i den skog som växer upp efter avverkningen än i en naturskog.. ( Tillståndet i skogen- rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv, rapport 9, ArtDatabanken Sveriges Lantbruks Universitet ) 2011)

Läs vård och hälsa gratis i 14 dagar

  • Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
  • Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
  • Sakligt och unikt innehåll
Gratis provabonnemang