Tack för ditt engagemang


Är du säker på att du vill anmäla den här kommentaren?

  • Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Statsbyråkratin och dess närstående lobbyorganisationer dominerar artskyddsutredningen.

    Tre idéer dominerar i diskussionerna om artskyddet 1. Riksdagens "frihetsmodell" som stöds av en majoritet i Riksdagen och flertalet av de 300 000 privata skogsägarna, 2. Statsbyråkratins statsstyrningsmodell som stöds av vänsterpartiet, miljöpartiet och Naturskyddsföreningen samt Virkesköparnas certifieringsmodell som stöds av WWF, FSC, skogsindustrin och skogsägareföreningarna.
    Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de 300 000 skogsägarna, virkesproducenterna, säljarna av virke. Skogsägareföreningarna är egentligen aktieägareföreningar som äger skogsindustrier, är köpare av virke och driver bojkott mot LRFs medlemmar, virkesproducenterna. Det kan konstateras att skogsägareföreningarna och LRF vidhåller bojkott av virke från nyckelbiotoper mot de egna medlemmarna trots att nyckelbiotoperna döms ut av skogsutredningen. LRF har beslutat att säljarna av virke alltid skall företrädas av köparna av virke så att man uppträder enigt trots att LRF inte har något inflytande över skogsägareföreningarna. Virkesproducenterna, de 300 000 skogsägarna stöder därför troligen Riksdagens frihetsmodell.

    Om man ser till sammansättningen av artskyddsutredningen dominerar statstyrningsföreträdarna med 15 av 23 experter. Till detta kommer sekretariatet.

    Att arter försvinner eller tillkommer beror dels på klimatförändringar och dels hur skogen brukas. Klimatförändringarna kommer att medföra att lövskogsandelen ökar. Det beror dels på att lövskogen klarar ett varmare klimat bättre än barrskogen och dels på att skogsägarna kommer att öka lövinslaget för att minska riskerna.Hur kan staten agera för att underlätta en sådan utveckling?

    Att gran dominerar skogen i södra Sverige beror på att den är det lönsammaste trädslaget på en stor del av marken, att staten har drivit på granplanteringen genom sin skogspolitik, och att granen gynnats av Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas älgförvaltning eftersom den betas sist av alla träd.

    I en hägnad tallplantering på min fastighet var naturligt föryngrad ek det vanligaste trädslaget efter björk. Man kan nu se en klar skillnad med en ökad självföryngring av ädellöv som ek, bok, avenbok, ask, lönn mm jämfört med för 50 år sedan (Västra Götaland). I en ohägnad granplantering fanns ingen ek trots att den gränsade mot en ekdominerad hage. Det beror på den viltbetning som blir resultatet av länsstyrelsens viltförvaltning.
    Plantering av ädellöv är dels dyrt, kräver hägn och innebär att statsbyråkratin tar över och gör skogsägaren ansvarig om den skadas.

    Kommer artskyddsutredningen att ta upp hur man genom att avreglera och låta skogsägaren bestämma och ta ansvaret kan få ett mer varierat och mångfaldsrikt skogsbruk utan att staten behöver detaljreglera och lägga ut miljarder kronor? Nej det är inte troligt, dels har statsbyråkratin redan i direktiven förbjudit utredaren att komma med lagförslag på jaktområdet och dels dominerar statsbyråkratin utredningen och kommer att se till att endast för statsbyråkratin och dess lobbyorganisationer lämpliga förslag läggs fram.

    Riksdagen måste granska utredningens förslag i skenet av den miserabla förvaltning statsbyråkratin ägnar sig åt på skogsområdet. För artskyddet skadliga statliga regleringar måste tas bort innan man lanserar nya ingrepp i äganderätten för att kompensera för gällande statliga skadliga bestämmelser.

Läs utbildning gratis i 14 dagar

  • Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
  • Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
  • Sakligt och unikt innehåll
Gratis provabonnemang