Tack för ditt engagemang


Är du säker på att du vill anmäla den här kommentaren?

  • Sverker Liden · Jägmästare

    Modeller för att bevara och utveckla skogens mångfald.

    Det finns i huvudsak tre olika modeller för hur bevarandet av mångfalden i skogen skall utvecklas.
    1. Ägarstyrning - Riksdagens beslut om "frihet under ansvar" har stöd av en överväldigande majoritet av de små, enskilda skogsägarna och såvitt jag förstår, fortfarande av en majoritet av Riksdagen. Den bör enligt min mening kunna utvecklas vidare till en "Frihetsmodell".
    2. Statsstyrning - Den modellen innebär en återgång till förhållanden som gällde före 1994 med en stark styrning av staten som ledde till den utarmning man sedan dess arbetat för att få bort. Den modellen stöds av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen och statsbyråkratin. Den gruppen kan inte acceptera att statsbyråkratin inte får detaljstyra skogsbruket. Skogsstyrelsens hantering av 1979 års skogsvårdslag och Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas pågående viltförvaltning är avskräckande exempel på vad som händer när statsbyråkratin får bestämma. Modellen innebär att Skogsstyrelsen får fria händer att konfiskera mark och rättigheter mot att skogsindustrin tillåts utsträcka det industriella skogsbruket på resten av de små skogsägarnas mark.
    3. Skogsindustrins feodalstyrning.- Skogsindustrin kräver att de små skogsägarna certifierar sig på ett sätt som innebär att de accepterar att successivt förlorar förfoganderätten över sin mark. Det sker genom att skogsindustrin kräver att skogsägaren skriver på avtal som ger skogsbolagen rätt att i efterhand föra in nya villkor i avtalet utan uppsägning och omförhandling och att skogsindustrin bojkottar virke från den växande arealen nyckelbiotoper. ( Man får anta att skogsindustrin också accepterar att skogsägarna startar leveransbojkotter för bättre villkor.) Den modellen stöds av skogsindustrin, skogsägareföreningarna (halvhjärtat) och Världsnaturfonden, WWF.
    Här bör noteras att skogsägareföreningarna inte företräder de enskilda skogsägarna ( säljarna av virke) utan är köpare av virke. Inom föreningsrörelsen har man beslutat att säljarna alltid skall företrädas av köparna. Då uppnås lättare enighet i förhandlingarna. Jag har begärt att LRFs styrelse skall ta ställning till de otillständiga certifieringsvillkoren men LRF, som organiserar de enskilda skogsägarna,vägrar det med hänvisning till att certifieringen är frivillig. Vad skulle hända om LO vägrade ta ställning till medlemmarnas löne- och anställningsvillkor med hänvisning till att en anställning är frivillig? De enskilda skogsägarna (säljarna) är aldrig representerade i utredningar eller andra sammanhang t ex partssammansatta organ som virkesmätning trots att organisationernas stadgar kräver det.

    Riksdagen bör ta initiativ till att "Frihetsmodellen" utvecklas.
    Hur ser den framtida enskilda skogsägaren ut? Några grupper som kan bli stora tror jag är de som tar över släktgården, de som är intresserade av skogsgården och skogsbruket som livsstil, de som väljer landsbygdsboende och blir ägare av skog "på köpet". De grupperna är inte direkt beroende av inkomstuttag från skogen eftersom de har en arbetsinkomst. De tror inte att de skall bli rika på granodling även om de tvingas plantera det av statsbyråkratin. De är istället intresserade av en omväxlande skog som de själva utvecklar genom ett skogsbruk som engagerar dem. Pekpinnar och styrning från myndigheter betackar de sig för liksom det industriella skogsbrukets planer. Men de kommer att skapa en långt mer varierad skog än byråkrater från staten och skogsindustrin. Förmodligen är det det som skrämmer virkesköparna och statsbyråkratin. De kommer att använda hela sin skogsareal till att göra det de vill till skillnad från statsbyråkratin och skogsindustrin som vill avsätta några små områden här och där för var och en för att sedan bedriva ett industriellt skogsbruk på resten.

    Att "frihetsmodellen" plötsligt blev en sällan skådad tvångsmodell har sin grund i att när riksdagen avreglerade skogsvårdslagen bestämde sig statsbyråkratin, skogsindustrin, Naturskyddsföreningen och WWF för att de skulle bestämma hur skogsägarens frihet skulle se ut och vad den skulle innebära. En utveckling av "Frihetsmodellen " bör bl a innehålla en utredning av vad som menas med skyddad skog, vilka skogsbruksmodeller som uppfyller kravet och vilka avregleringar som behöver göras av statsbyråkratin och skogsindustrins olika påhitt.




Läs miljö och energi gratis i 14 dagar

  • Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
  • Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
  • Sakligt och unikt innehåll
Gratis provabonnemang