Tack för ditt engagemang


Är du säker på att du vill anmäla den här kommentaren?

  • Anders Larsson · Lantbrukare

    Handelsgödsel

    Det har aldrig funnits så mycket handelsgödsel kvar i böndernas lador som efter extremåret 2018. Det fina med handelsgödsel är att man lägger på så mycket gödning som växterna behöver. Behovet fastställs efter skördenivå som ni säger men också efter vetenskapliga markprov sk markartering där man genom jordanalyser på laboratorium fastställer vilka näringsmängder jorden innehåller och samtidigt anger vad man behöver komplettera med i form av handelsgödsel. Skördenivån på gårdsnivå är en viktig del i hur mycket handelsgödsel man lägger på men det är också beroende av den kvalitet man vill uppnå på den gröda som produceras. Tex vete man skall baka bröd av gödslas så att man uppnår den proteinhalt som kvarnarna vill ha för att kunna baka bröd av vetet. När det gäller maltkorn man gör öl av så kan man inte gödsla så mycket då proteinhalten blir för hög och bryggerierna inte kan brygga öl. Man gödslar alltså olika för olika grödor och olika skördenivåer. Det fina med konstgödsel är att man vetenskapligt lägger på efter grödans behov. Man gödslar alltså en grundgiva och bestämmer sen vartefter växtodlingssäsongen fortskrider efter hur grödan utvecklas. Ser förutsättningarna bra ut gödslar man en 2:a gång och ser det riktigt bra ut så lägger man en 3:e giva. Det fina med det är att ett år som 2018 så blir det ingen 2:a el3:e giva då inte grödan behöver det och det är alldeles för dyrt för att lägga mer an grödan kan tillgodogöra sig. Det har ingen bonde råd med. Detta gör alltså att en mycket stor del av den handelsgödsel som ni påstår ligger på fälten inte gör det utan står kvar i böndernas lager för att istället köras ut nästa år på kommande gröda. Vi har också en högt tekniskt utvecklat lantbruk där man har konstgödselspridare med GPS styrning. Gödningsspridaren styrs efter styrfiler som gjorts efter markkartering och provtagning i fält. Det gör att gödningen hamnar på rätt plats där den gör rätt nytta för grödan. Vi har även kantzoner dvs gräsbeväxta zoner efter diken och vattendrag och kantspridning på gödselspridaren så att den inte kan sprida ned i vattenförande diken vilket ju också är för dyrt för att göra. Vi gödslar på grödan. Handelsgödsel är faktiskt det bästa som finns för miljön genom att man vetenskapligt kan styra den efter behovet. Vi i Sverige har ett lantbruk som producerar livsmedel av yppersta klass och med väldigt liten klimatpåverkan. Alla verksamheter har en klimatpåverkan mer eller mindre. Det är ju vetenskapligt vederlagt att ekologisk odling har större klimatpåverkan och större näringsläckage pga av lägre skördar så det är ingen lösning. Lägger man ned det svenska jordbruket så får man importera mat som är mycket sämre både klimatmässigt och kvalitetsmässigt dessutom tillkommer transporter som vi ju vet inte är bra för klimatet. Åkermark som ligger för fäfot alltså inte odlas läcker mer än åkrar som odlas då det inte finns någon gröda som växer och kan ta upp växtnäring. Lerjordar som vi har i Sverige läcker också väldigt väldigt lite.
    Alltså det mesta av det kväve som artikelförfattarna påstår ligger på fälten återfinns i lantbrukarnas lager. Sen är det ju så att det höstsåtts väldigt stora arealer och dessa tar hand om den växtnäring som finns.
    Emellanåt kommer sådana här populistiska påhopp på lantbruket av icke initierade personer och organisationer som har en egen agenda. Det är inte lantbruket man ska ge sig på utan det finns andra tex städer och haven är ju inte vi ensamma att ha runt oss. Miljöpolitik måste göras internationellt för att ha någon reell effekt.



Läs utbildning gratis i 14 dagar

  • Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
  • Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
  • Sakligt och unikt innehåll
Gratis provabonnemang