SKR-mysteriet kan lösas av en midsommar-SOU
Det finns glädjeämnen som är svåra att dela med andra. Inte för att de nödvändigtvis är privata utan därför att det är så få som uppskattar dem. Dagen före midsommar var jag sannolikt ganska ensam om att få en glädjekick av en SOU och det var väl en av de där nördigaste av upplevelser. Det skriver Fia Ewald.
Fia Ewald
InformationssäkerhetsexpertUtredningen som föranledde detta var SOU 2024:43 Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning. Innan jag går in på själva innehållet så vill jag framföra att utredningens form och systematiska genomgång av ett komplext område är en sann lisa för en luttrad själ som läst alltför många knackiga utredningar. Logiken i framställningen är övertygande på ett ovanligt sätt och det finns också enskilda delar som kan läsas i rent allmänbildande syfte som kapitlet om staten och det kommunala självstyret.
Och det är egentligen det som är utredningens kärna: hur ska den svenska förvaltningsmodellen hållas ihop som en helhet med ett bevarat kommunalt självstyre. Efter att själv skrivit om den mystiska konstruktionen SKR i många år känns det som ett stort ”ÄNTLIGEN!” med en utredning som handlar om detta (även om utredningen även hade andra frågor att besvara).
Mellanstatlig olämplighet
I utredningen görs en exposé över alla de olika samarbetsformer som tillämpats för att uppnå den eftersträvade samverkan mellan olika offentliga aktörer. Det presenteras också vilka de verksamhetsområden som samverkan ska ske mellan främst staten och kommuner/regioner.
Under läsningen av utredningen slås jag av paradoxen i att SKR ständigt hävdar det kommunala självstyret för att befästa sin egen roll med tanke på att legitimiteten för det kommunala självstyret är den lokala demokratiska förankringen.
I ett flertal av dessa sammanhang ligger SKR som ett mellanled mellan staten och kommuner/regioner trots att man inte har en lagreglerad roll. Förutom visioner och strategier så sker en mängd överenskommelser mellan staten och SKR som också innebär att den privata föreningen får makt över distributionen mycket stora omfattande skattemedel. Olämpligheten i detta säger sig själv särskilt med tanke på att föreningen inte har något mandat att styra kommuner/regioner och att det helt saknas insyn i SKR:s verksamhet.
Under läsningen av utredningen slås jag av paradoxen i att SKR ständigt hävdar det kommunala självstyret för att befästa sin egen roll med tanke på att legitimiteten för det kommunala självstyret är den lokala demokratiska förankringen. Genom att SKR skapat sig en ny roll där allt fler frågor den vägen hanteras på den nationella nivån urholkas alltså grunden för det kommunala självstyret.
Läs och njut!
Det här är ett alldeles för kort utrymme för att rättvisande redovisa utredningens innehåll så jag nöjer mig med att lyfta fram utredarens sammanfattande synpunkter rörande SKR. Det avgörande förslaget är att staten företrädesvis bör sluta överenskommelser direkt med kommuner/regioner utan att gå omvägen via SKR:
”Utredningens sammantagna bedömning är att överenskommelser mellan staten och SKR inte är en lämplig form av samverkan. Om överenskommelser med SKR ändå ingås bör dessa begränsas till att gälla politiska målsättningar, snarare än offentliga förvaltningsuppgifter. Överenskommelserna bör inte heller innebära att medel utbetalas till eller via SKR.”
Principiellt lika viktigt är förslaget om att utreda ett införande av offentlighetsprincipen i SKR. Halleluja säger jag! Det gör dock inte SKR:s deltagare i utredningen vars särskilda yttrande är en uppvisning i hur en organisation som vant sig vid allt större inflytande har svårt att föra dialog om sin egen roll.
Sammantaget har jag mycket svårt att förstå om inte utredningens förslag förverkligas eftersom dess argument är mycket svåra att motsäga. Läs en mycket bra utredning och låt oss hoppas på det bästa: att svensk förvaltningsstruktur genomgår en välbehövlig upprensning och ge oss insyn och kontroll över skattemedlen!
Fia Ewald är informationssäkerhetsexpert, konsult, tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet samt fristående gästkrönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- Dags att möta EU-kolossen med mer än en gäspning
- Det finns folk till allt, Anna Kinberg Batra
- Politiker måste sluta lyssna på företagens förföriska sirensång
- Konsulterna har samhället i sin hand
- Säkerhetsskyddet måste återgå till att vara ett undantag
- EU-förslaget leder tankarna i en dystopisk riktning
- Omprövning av kommunernas heliga självstyre kan stoppa den skenande byråkratin
- Grattis och glöm inte ert uppdrag, Integritetsskyddsmyndigheten
- Politisera digitaliseringen!
- Allvarligt om statsministern kände till ålskandalen
- Digitaliseringen är död! Leve digitaliseringen!
- Repressivt tjänstemannaansvar är inte lösningen
- Digitaliseringen riskerar göra biblioteken till torftiga Netflix för böcker
- Regeringen borde ha panikångest över SKR:s brist på insyn
- ”Digitalisering” är inte digitalisering om bara en mindre grupp människor styr
- SKR:s makt över det offentliga måste vädras i valrörelsen
- Myndigheter som DIGG måste sluta fega ur och ta sitt ansvar