Debatt

Samhället måste ge kroniskt sjuka chansen att må bra och klara sin vardag

Vården omfattar inte bara utredningar, diagnoser och läkemedel, utan även rehabilitering. Nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel måste komma på plats. Det skriver Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

Det är ofta människor med kronisk sjukdom som är beroende av långvarig och frekvent rehabilitering. Samhället måste ge dem chansen att må bra och klara sin vardag. Det skriver Lotta Håkansson, reumatikerförbundet.
Det är ofta människor med kronisk sjukdom som är beroende av långvarig och frekvent rehabilitering. Samhället måste ge dem chansen att må bra och klara sin vardag. Det skriver Lotta Håkansson, reumatikerförbundet.
Lotta Håkansson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I valrörelsen var sjukvården en av de frågor som väljarna tyckte var allra viktigast. Ojämlik vård var också den fråga som landets största patientföreningar lyfte fram som mest prioriterad i en undersökning gjord av Ekot/Sveriges Radio.

För Reumatikerförbundets medlemmar och andra människor med kronisk sjukdom är tillgången till rehabilitering en del av den viktiga vården. Förbundets medlemmar bekräftade i en nationell medlemsundersökning (2022) att möjligheterna till rehabilitering varierar stort beroende på bostadsort. Flertalet av de som svarade har en aktiv sjukdom som påtagligt påverkar deras liv, de har haft sin diagnos relativt länge och bör därför i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer vara välinformerade om sin sjukdom och ha en skriftlig hälsoplan. Det var dock få respondenter (16 procent) som svarade ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem.

2018 svarade 28 procent ja på samma fråga. Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt.

Enkätens slutsatser beklämmande

Majoriteten av respondenterna i Reumatikerförbundets enkät uppgav att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det extra beklämmande att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren. Hela 60 procent svarade nej på frågan och 40 procent svarade ja. På den direkta frågan i enkäten ”När fick du senast rehabilitering?” svarade 27 procent att de aldrig fått rehabilitering och 28 procent att det är längre än fem år sedan de fick rehabilitering.

På den direkta frågan i enkäten ”När fick du senast rehabilitering?” svarade 27 procent att de aldrig fått rehabilitering

Riktlinjerna måste implementeras

Under våren uppmanades regeringen av riksdagen att införa nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I juni 2022 fick så Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram sådana riktlinjer. Att frågan nu ska undersökas är ett steg i rätt riktning, men riktlinjerna måste också komma på plats och implementeras.

Nationella riktlinjer kan bli ett bra redskap som bidrar till mer jämlik rehabilitering. Men det räcker inte med riktlinjer. Reumatikerförbundet vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering, som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner, enligt socialstyrelsen. Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.

Det är ofta människor med kronisk sjukdom som är beroende av långvarig och frekvent rehabilitering. Samhället måste ge dem chansen att må bra och klara sin vardag.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00